Min värstingunge

Det börjar bli rejält tröttsamt att ha en liten prinsessa som redan vid 2,5 års ålder är en värsting. Fast i och för sig, då kanske hon får åka på sån "värstingresa" jorden runt!? Kommer ni ihåg det som det var massa rabalder om för några år sedan? Värstingarna som fick åka jorden runt? Ja, man kanske skulle satsa redan nu på att få med henne på en sådan tripp. Eller oss föräldrar istället kanske?
Idag var det dags för den numera årliga traditionen med Föräldrakanalenträff hos E och M. Redan innan vi ens kom ut till bilen hade jag och lilla prinsessan (monstret!) hunnit med åtminstone tre bråk där jag lackat ut fullständigt. Påklädningen, tandborstningen och vad som är OK att ta med som leksak och vad som inte är OK att ta med som leksak. (medtagen leksak lämnades dock sedan, på eget förslag från lilla prinsessan, i bilen...). Men herregud, tandborstningen! I två års tid, ända sedan första tänderna kom fram, har vi borstat hennes tänder. Varför ger man aldrig upp och bara gapar/biter ihop? I två års tid har vi haft bråk om detta minst en gång om dagen. Vi ger inte oss, tänderna ska borstas! Påklädningen, i drygt 2,5 års tid, ända sedan hon ut ur magen min kom, har hon haft kläder på sig. Vad är problemet med att ha kläder på sig? Ibland undrar jag om det skulle vara OK att ta med sig ungen naken när man ska iväg?! Undra om jag hade blivit anmäld till soc...? Ta med leksak, ja det är helt OK. Inom rimliga gränser. Ok är en docka, en nalle, en studsboll (såvida vi inte ska till t.ex. mormor eller någon annan där det inte redan finns miljoner med leksaker). idag ville hon ha sin väska med fyra böcker, en docka, en gosekatt, en filt till dockan, en docknappflaska, en CD-skiva och en tandborste(?!?!?!) med sig. Inte OK när vi ska åka till E och där jag vet att M redan har massa leksaker som fungerar alldeles utmärkt att leka med! Vi tog med gosekatten (efter illvrål, kast på golvet, tårar, arga hopp på golvet) som ju sedan ändå fick ligga kvar i bilen...
Väl i bilen så var det lugnt. Tills vi kom fram till City Gross. Jag skulle göra ett par ärenden inne på köpcentrat och går för bi glassbaren. "Vill ha en glass, mamma!" "Nej, inte nu, vi ska bara handla lite snabbt och sedan åka till E och M". "Vill ha en korv , mamma!" Nej inte nu, vi ska bara handla lite snabbt och sedan åka till E och M". Den här diskussionen upprepade sig ungefär en kvart. Behärska dig, kvinna!!! Fick jag säga tyst för mig, till mig själv själv typ tio tusen gånger.... Vi handlade och satte oss i bilen och körde till slutdestination. Nio barn var redan där. Lilla prinsessan har inte haft jättemånga att leka med på de dryga två veckor vi haft ledigt så jag tänkte att det här blir lattjo för henne. Nä, inte ett dugg intresserad av att leka. Sen gick timmarna i ett evigt tjatande, skällande, förmanande och bråkande. "Nej, inte hälla ut sugrören och plastmuggarna i poolen", "Nej, inte ta vatten från poolen och hälla i sandlådan", "Nej inte leka i dammen", "Nej, inga leksaker på studsmattan", "Spring inte runt med din korv inne i huset", "Nej, häll inte sand i poolen" (där blev det time-out medan alla andra barnen storögt tittade på henne och jag och E fick dra poolöverdraget över poolen), "Rita inte pennorna någon annanstans än på pappret". Grejjen är där att när man läser detta så upplevs jag som en rejält tråkig och tjatande mamma. Ja, fast till saken hör att alla förmaningar kommer efter att hon testat alla inte-grejjer första gången, men likväl så måste allt testas minst en gång till efter att jag har sagt åt henne. Nu hände det en massa roliga saker också, men det liksom förtas av allt negativt. Andra mammor kanske inte tycker att det är så farligt, hon är ju "bara 2,5 år" etc. etc. Nä, det är kanske inte så farligt. Om det bara hände under en begränsad del av dagen. Så här är det under hela hennes vakna tid! Om jag fick önska mig något, precis vad som helst, så skulle det vara att jag fick en dag, en dag, där allt bara flöt på. Där jag inte behövde tjata, bli arg, förmana, tappa humöret etc. EN DAG! Är det för mycket begärt?!
Nu är det kväll och lilla prinsessan (monstret) somnade för ungefär en halvtimme sedan. Äntligen! Så nu är det paus, andhämtning och sova några timmar innan det börjar om i morgon.

Tack, finaste E för att du orkar ha det här kalaset varje år! Det är superroligt och jag längtar min lilla värsting kan leka och roa sig lika fint som de äldre barnen (och för all del även de yngre!). Och ja, tuschpennemålningen på hennes arm försvann i badet! :-)

*kramar*