och träningsvärk i låren!
Vi köpte varsin (begagnad) mountainbike i dag, jag och pappamannen. Och eftersom min var den med pakethållare, så fick ju jag ta barlasten bestående av ca 17 kg liten prinsessa *pust*. Hon älskar att sitta där bak och cykla. Hmmm, hur var det nu igen? Vem är det egentligen som cyklar? Men, men. Nu har vi varsin cykel med 21 växlar och det känns bra. Jag som inte har cyklat på typ tre år, det var ovant. Men jag hoppas att det här kan få ut mig på lite motion.
Äh, det var ju egentligen inte det här jag skulle skriva om. Cyklarna alltså... Men jag har glömt vad det var som snurrade runt inne i mitt huvud. Det kommer väl tillbaka så småningom.
*kramar*
torsdag 29 maj 2008
onsdag 28 maj 2008
Så trodde man att man var snygg
Men icke! Och igår fick jag verkligen se det själv. Alla dolda "fel" i mitt ansikte. Det var ruggigt häftigt, men usch så skamsen och ynklig och skitig jag kände mig. Nästan som att bli påkommen med handen i kakburken. Jag måste ju faktiskt, till mitt försvar, säga att jag är nog absolut ingen skitig eller smutsig person. Jag är väldigt noga med utseende och duschar och tvättar mig varje dag. Använder fina, dyra salongkrämer (det enda som avhjälper min pco-hy) och går regelbundet på ansiktsbehandling.
Igår var det dags för ansiktsbehandling. Härligt. Underbart. Avkopplande. Nu är det så att det produktmärket jag använt i snart fem år ska bytas ut mot en yngre, nyare upplaga och såklart var där då en tjej som skulle lansera produkten och för att hitta rätt produkter till just mig så gjorde hon en analys av min hy. Det var verkligen skithäftigt. Jag låg på en säng och fick som en huva äver ansiktet och så kunde jag se mitt ansikte i en spegel upplyst av något UV-ljus. Och ja, se på sjuttingsen. Alla fräknarna syntes där, som underliggande. De har ju inte hunnit bli synliga än. Sen så var det ju då lite mindre roliga nyheter om min hys kondition. Ja, jag har verkligen mörka ringar runt ögonen. Ja, jag har tilltäppta porer och ja, jag har massa döda hudceller som inte vill försvinna. Men, allt detta går ju att göra något åt. Jag behöver bara köpa massa produkter av det nya märket! Behöver jag tillägga att de är svindyra?! Fast, för mig är det värt att betala 368 kr för en ansikts cleansing gel. För mig är det värt att lägga 495 kr var tredje månad på en ansiktsbehandling. För mig är det värt att lägga alla dessa tusentals kronor per år på ansiktsprodukter. Inget annat hjälper för att hålla min hy min schack. Fast, även om produkterna är vansinnigt dyra, så räcker de ju nästan 6-8 månader! Vissa till och med längre!
Lyxproblem?! Nja, kanske... Har man haft helt problemfri hy genom hela tonåren fram till man är ca 22 år, så är det inte roligt att helt plötsligt se blemma efter blemma attackera ansiktet. Och jag anser att så länge jag har råd, då är det värt det. För mig är utseendet så pass viktigt.
Vad pappamannen sa?! Om analysen av hyn? "Och det gick du på?!" JA, tänk att jag gjorde det!
Ett annat problem just nu, som verkligen inte är något lyxproblem, är lilla prinsessan. Inte lilla prinsessan i sig, utan mer hennes vardag. Hur vet man när man gör rätt och hur vet man när man ska gripa in och göra något drastiskt? Hon har gått hos nya dagmamman i en dryg månad. Till en början funkade det jättebra med lämningarna. Men på sista tiden så är hon tokledsen. Gråter, klamrar sig fast om min hals och skriker att hon vill inte vara där, hon vill vara hemma istället. Aj i mitt mammahjärta. Att behöva lämna henne när hon är så ledsen. Kanske hon inte alls trivs där? Kanske det är därför hon är så aggressiv och arg och ledsen hemma? Efter att i morse ha haft en liten prinsessan klängandes om halsen på mig, precis som en liten apunge, som skrek att hon ville åka hem. Ja, då tog jag beslutet. Vi ska sätta henne i kö för en plats på en förskola. Det här känns inte rätt längre! Och vem vet, det kanske bara är en fas, men då kan vi ju alltid tacka nej till en plats på förskolan när vi får en.
Till saken hör att hon aldrig har varit ledsen vid lämningen på hennes förra dagmis. Där hann vi knappt komma innanför dörren innan hon sprang in till sina kompisar. Usch, det här känns inte bra... Inte bra alls. Och jag tror inte det hjälper att jag tar ett glas proviva...
*kram*
Igår var det dags för ansiktsbehandling. Härligt. Underbart. Avkopplande. Nu är det så att det produktmärket jag använt i snart fem år ska bytas ut mot en yngre, nyare upplaga och såklart var där då en tjej som skulle lansera produkten och för att hitta rätt produkter till just mig så gjorde hon en analys av min hy. Det var verkligen skithäftigt. Jag låg på en säng och fick som en huva äver ansiktet och så kunde jag se mitt ansikte i en spegel upplyst av något UV-ljus. Och ja, se på sjuttingsen. Alla fräknarna syntes där, som underliggande. De har ju inte hunnit bli synliga än. Sen så var det ju då lite mindre roliga nyheter om min hys kondition. Ja, jag har verkligen mörka ringar runt ögonen. Ja, jag har tilltäppta porer och ja, jag har massa döda hudceller som inte vill försvinna. Men, allt detta går ju att göra något åt. Jag behöver bara köpa massa produkter av det nya märket! Behöver jag tillägga att de är svindyra?! Fast, för mig är det värt att betala 368 kr för en ansikts cleansing gel. För mig är det värt att lägga 495 kr var tredje månad på en ansiktsbehandling. För mig är det värt att lägga alla dessa tusentals kronor per år på ansiktsprodukter. Inget annat hjälper för att hålla min hy min schack. Fast, även om produkterna är vansinnigt dyra, så räcker de ju nästan 6-8 månader! Vissa till och med längre!
Lyxproblem?! Nja, kanske... Har man haft helt problemfri hy genom hela tonåren fram till man är ca 22 år, så är det inte roligt att helt plötsligt se blemma efter blemma attackera ansiktet. Och jag anser att så länge jag har råd, då är det värt det. För mig är utseendet så pass viktigt.
Vad pappamannen sa?! Om analysen av hyn? "Och det gick du på?!" JA, tänk att jag gjorde det!
Ett annat problem just nu, som verkligen inte är något lyxproblem, är lilla prinsessan. Inte lilla prinsessan i sig, utan mer hennes vardag. Hur vet man när man gör rätt och hur vet man när man ska gripa in och göra något drastiskt? Hon har gått hos nya dagmamman i en dryg månad. Till en början funkade det jättebra med lämningarna. Men på sista tiden så är hon tokledsen. Gråter, klamrar sig fast om min hals och skriker att hon vill inte vara där, hon vill vara hemma istället. Aj i mitt mammahjärta. Att behöva lämna henne när hon är så ledsen. Kanske hon inte alls trivs där? Kanske det är därför hon är så aggressiv och arg och ledsen hemma? Efter att i morse ha haft en liten prinsessan klängandes om halsen på mig, precis som en liten apunge, som skrek att hon ville åka hem. Ja, då tog jag beslutet. Vi ska sätta henne i kö för en plats på en förskola. Det här känns inte rätt längre! Och vem vet, det kanske bara är en fas, men då kan vi ju alltid tacka nej till en plats på förskolan när vi får en.
Till saken hör att hon aldrig har varit ledsen vid lämningen på hennes förra dagmis. Där hann vi knappt komma innanför dörren innan hon sprang in till sina kompisar. Usch, det här känns inte bra... Inte bra alls. Och jag tror inte det hjälper att jag tar ett glas proviva...
*kram*
måndag 26 maj 2008
Jag ber om ursäkt
på pappamannens vägnar för det regniga vädret idag. Men han var faktiskt tvungen att döda alla spindlar som fanns i garagekällaren. Så det så...
*kramar*
*kramar*
söndag 25 maj 2008
På fredag utökas familjen
På både gott och ont. Ser fram emot det men kanske ändå inte... Nu har vi varit utan husdjur i ett år och det är väldigt skönt att inte ha något djur att hänga upp sig och sin tillvaro på, men samtidigt är det ju väldigt mysigt med en liten pälsförsedd varelse. Så på fredag ska vi åka och hämta hem nya familjemedlemmen. En liten vit och röd kissekattflicka. Lilla prinsessan är väldigt förväntansfull! Och det blir ju typ hennes katt. Hennes substitut till häst. För en häst kan vi inte riktigt ha just nu. Även om jag gärna hade haft ett par stycken :-) Men det får ligga på framtiden. Lilla prinsessan ska antagligen börja på knatteridning i höst. Det kommer hon säkert älska! Men fram till lagom för att ha en egen häst, så får hon (vi) nöja oss med en katt.
Mors dag idag... Har inte firats på något speciellt sätt här hemma hos oss. Jag fick i present av lilla prinsessan (och pappamannen) ett par arbetsjeans som jag ville ha, så det var ju perfekt! Nu slipper jag inte undan grovarbete i hus och trädgård längre! Jo, bara så länge jag har halsfluss... Har lite ångest hur jag ska göra med jobb. Egentligen känner jag mig inte speciellt sjuk. Men ibland får jag som frossatacker och mitt onda i halsen har kommit tillbaka lite idag. Jag smittar nog inte längre med tanke på att jag tagit antibiotika i tre dygn, men jag har inte riktigt haft läge att vila varken mig eller halsen/rösten. Lilla prinsessan ska till dagmamman i morgon och en sjukdag hemma i lugn och ro under täcket alldeles i ensamhet lockar. Men samtidigt har vi utbildning i våra lokaler den här veckan och då saknas jag för mycket om jag är borta... Äh, jag får känna efter i morgon!
Som sagt... Mors dag idag. Min kära moder jord har nog ganska precis landat i Santo Domingo, Dominikanska Republiken, nu. Det var ju dags för lillasyster K och lilla Muffin att åka hem dit igen. Nu dröjer det ända till början av december innan jag träffar dem igen... Kära Moder Jord kommer hem om två veckor igen. Jag hade verkligenverkligenverkligen också behövt åka till Västindien nu. Jag är blek som en albyl i en Aladdinask. Och lite miljöombyte hade säkert också gjort gott. Men, men... vi åker ju dit i februari! Det är ju bara 8 månader kvar ungefär. Det är ju inte länge alls! Inte länge alls *ironi*. Men tiden kommer säkert gå rasande fort. Vi har på allvar börjat planera för nya köket nu. Ska begära in offerter från några vvs:are och kolla när de är tillgängliga. Elektriker har vi redan en (hoppas jag!). Så vi kommer ha fullt upp här om ett tag. Men det kommer bli sååååå fint!
*kramar*
Mors dag idag... Har inte firats på något speciellt sätt här hemma hos oss. Jag fick i present av lilla prinsessan (och pappamannen) ett par arbetsjeans som jag ville ha, så det var ju perfekt! Nu slipper jag inte undan grovarbete i hus och trädgård längre! Jo, bara så länge jag har halsfluss... Har lite ångest hur jag ska göra med jobb. Egentligen känner jag mig inte speciellt sjuk. Men ibland får jag som frossatacker och mitt onda i halsen har kommit tillbaka lite idag. Jag smittar nog inte längre med tanke på att jag tagit antibiotika i tre dygn, men jag har inte riktigt haft läge att vila varken mig eller halsen/rösten. Lilla prinsessan ska till dagmamman i morgon och en sjukdag hemma i lugn och ro under täcket alldeles i ensamhet lockar. Men samtidigt har vi utbildning i våra lokaler den här veckan och då saknas jag för mycket om jag är borta... Äh, jag får känna efter i morgon!
Som sagt... Mors dag idag. Min kära moder jord har nog ganska precis landat i Santo Domingo, Dominikanska Republiken, nu. Det var ju dags för lillasyster K och lilla Muffin att åka hem dit igen. Nu dröjer det ända till början av december innan jag träffar dem igen... Kära Moder Jord kommer hem om två veckor igen. Jag hade verkligenverkligenverkligen också behövt åka till Västindien nu. Jag är blek som en albyl i en Aladdinask. Och lite miljöombyte hade säkert också gjort gott. Men, men... vi åker ju dit i februari! Det är ju bara 8 månader kvar ungefär. Det är ju inte länge alls! Inte länge alls *ironi*. Men tiden kommer säkert gå rasande fort. Vi har på allvar börjat planera för nya köket nu. Ska begära in offerter från några vvs:are och kolla när de är tillgängliga. Elektriker har vi redan en (hoppas jag!). Så vi kommer ha fullt upp här om ett tag. Men det kommer bli sååååå fint!
*kramar*
fredag 23 maj 2008
Nu törs jag skriva det!
För nu verkar ju allt bara gå med stora kliv framåt! Eller hur, allra bästaste bästisen? Och du ser, även fast han var/är liten(1,3 kg och 36 cm vid födelsen) så är han ju ingen dvärg!
När min mobiltelefon ringer strax efter kl. 07:00 den 23 april och jag ser att det är allra bästaste bästisen som ringer, så knyter det sig i magen. Knappt att jag vågar svara. Och när jag hör en matt röst som säger att hon ligger på sjukhuset så viker sig benen på mig och jag dunsar ner i sängen. Inte blir det bättre av att hon berättar sedan att L´s lillebror föddes med akutsnitt på sändagkvällen. Alltså, bebisen skulle ju komma först till midsommar! Kan ni förstå isklumpen som bildades på en nanosekund i min mage?! Tack och lov så var allt bra med lillkillen. Tack och lov så repade du dig, min allra bästaste bästis också ganska snabbt efter vad som hänt. Du må tro att jag varit (och är) orolig för dig! Det var faktiskt inte förrän du berättade vad som hände (akut havandeskapsförgiftning) och jag sedan låtit det tränga in och pratade med pappamannen om det som det gick upp för mig. Och det var först efter att pappamannen hade tagit orden i sin mun, orden som jag inte ens vågade tänka, som jag insåg; DU KUNDE HA DÖTT!!! Där och då! Och det ger du faaaaan i!!! Kan du förstå varför jag tycker det räcker med två barn för dig ;-)
Nu är ni i alla fall hemma, hela familjen. Jag längtar jättemycket till ni kommer och hälsar på. Och jag får väl säga att jag är lite besviken att du fortfarande inte har mms:at en bild på lillkillen!? *hrmmmpf* Det kanske kommer snart nu då? ;-)
Men hur som helst; Välkommen till världen OSKAR! Världen, förstår du, är den plats vi lever och bor på. Den kan tyckas stor, främmande, kall och ogästvänlig. Men då är det bra att ha världens bästa föräldrar och en massa andra människor runt om sig som älskar dig. Och det, det kan jag lova att du har!
Nu ska jag fortsätta kurera mig och lilla prinsessan från vår halsfluss. Tack och lov slapp hon kåvepenin, som ju smakar pekka som alla som har haft den vet, utan har fått någon annan sorts penicillin. Det går bra att ge hanne den med en spruta, för då sprutar vi bort bakterierna i halsen. Tur man har livlig fantasi *pust*
*kramar*
När min mobiltelefon ringer strax efter kl. 07:00 den 23 april och jag ser att det är allra bästaste bästisen som ringer, så knyter det sig i magen. Knappt att jag vågar svara. Och när jag hör en matt röst som säger att hon ligger på sjukhuset så viker sig benen på mig och jag dunsar ner i sängen. Inte blir det bättre av att hon berättar sedan att L´s lillebror föddes med akutsnitt på sändagkvällen. Alltså, bebisen skulle ju komma först till midsommar! Kan ni förstå isklumpen som bildades på en nanosekund i min mage?! Tack och lov så var allt bra med lillkillen. Tack och lov så repade du dig, min allra bästaste bästis också ganska snabbt efter vad som hänt. Du må tro att jag varit (och är) orolig för dig! Det var faktiskt inte förrän du berättade vad som hände (akut havandeskapsförgiftning) och jag sedan låtit det tränga in och pratade med pappamannen om det som det gick upp för mig. Och det var först efter att pappamannen hade tagit orden i sin mun, orden som jag inte ens vågade tänka, som jag insåg; DU KUNDE HA DÖTT!!! Där och då! Och det ger du faaaaan i!!! Kan du förstå varför jag tycker det räcker med två barn för dig ;-)
Nu är ni i alla fall hemma, hela familjen. Jag längtar jättemycket till ni kommer och hälsar på. Och jag får väl säga att jag är lite besviken att du fortfarande inte har mms:at en bild på lillkillen!? *hrmmmpf* Det kanske kommer snart nu då? ;-)
Men hur som helst; Välkommen till världen OSKAR! Världen, förstår du, är den plats vi lever och bor på. Den kan tyckas stor, främmande, kall och ogästvänlig. Men då är det bra att ha världens bästa föräldrar och en massa andra människor runt om sig som älskar dig. Och det, det kan jag lova att du har!
Nu ska jag fortsätta kurera mig och lilla prinsessan från vår halsfluss. Tack och lov slapp hon kåvepenin, som ju smakar pekka som alla som har haft den vet, utan har fått någon annan sorts penicillin. Det går bra att ge hanne den med en spruta, för då sprutar vi bort bakterierna i halsen. Tur man har livlig fantasi *pust*
*kramar*
torsdag 22 maj 2008
Halsfluss...
Alltså kan det verkligen vara på riktigt att man får det sista veckan i maj?!?! Tydligen. Lilla prinsessan har ju varit hemma med pappamannen tisdag och onsdag då hon hade feber i måndags kväll och i tisdags och onsdags hade hon hög feber och totalvägrade att äta. Idag är jag hemma med henne. Men jag hade varit hemma i alla fall. Vaknade igår morse med superduperont i halsen. I natt har jag knapp sovit något alls. ONT i halsen och i öronen.
Trodde det skulle vara svårt att få läkartid idag i och med strejken, men det var inga problem. Ett halsprov senare så hade jag ett recept med antibiotika att hmta ut på apoteket. Halsfluss. Jag har aldrig haft det tidigare. Undrar vilka mer sjukdomar man ska få bekanta sig med nu när man har barn? Jag har ont i hela ryggen, halsen och öronen. Jag kan typ inte svälja något alls. Även vätska gör skitont. *ynk*
Och nu några timmar senare så är jag äntligen hemma med lilla prinsessan igen och vi ska hämta penicillin även till henne. Tack snälla doktorn för att du inte gjorde halsprov på henne utan nöjde dig med att titta i hennes hals och sen skriva ut penicillin med tanke på min diagnos och hur hon varit tidigare i veckan!
Tänk, lilla prinsessan ska få penicillin för första gången i sitt liv! Känns skönt att vi sluppit det tidigare! Och för min del är det typ fyra år sedan sist, när jag hade dubbelsidig lunginflammation.
Jag är verkligen motståndare till antibiotika/penicillin. Jag tar det bara om det absolut nödvändigt. I vintras klarade jag av min bihåleinflammation med andra läkemedel. Är livrädd för att bli resisten mot antibiotika då jag är penicillinallergiker och det finns inte så hemskt många olika sorters antibiotika.
Nu ska jag kurera mig. Pappamannen ska handla soppa och snäll-bakterie-fil till mig så kanske magen kan hålla sig någorlunda i balans trots antibiotika.
Åh, typiskt, en doft av grisbajs sprider sig i huset... Jag som ville vila med fönstret öppet för att få lite frisk luft. *suck* så är det när man bor landet...
*kramar*
Trodde det skulle vara svårt att få läkartid idag i och med strejken, men det var inga problem. Ett halsprov senare så hade jag ett recept med antibiotika att hmta ut på apoteket. Halsfluss. Jag har aldrig haft det tidigare. Undrar vilka mer sjukdomar man ska få bekanta sig med nu när man har barn? Jag har ont i hela ryggen, halsen och öronen. Jag kan typ inte svälja något alls. Även vätska gör skitont. *ynk*
Och nu några timmar senare så är jag äntligen hemma med lilla prinsessan igen och vi ska hämta penicillin även till henne. Tack snälla doktorn för att du inte gjorde halsprov på henne utan nöjde dig med att titta i hennes hals och sen skriva ut penicillin med tanke på min diagnos och hur hon varit tidigare i veckan!
Tänk, lilla prinsessan ska få penicillin för första gången i sitt liv! Känns skönt att vi sluppit det tidigare! Och för min del är det typ fyra år sedan sist, när jag hade dubbelsidig lunginflammation.
Jag är verkligen motståndare till antibiotika/penicillin. Jag tar det bara om det absolut nödvändigt. I vintras klarade jag av min bihåleinflammation med andra läkemedel. Är livrädd för att bli resisten mot antibiotika då jag är penicillinallergiker och det finns inte så hemskt många olika sorters antibiotika.
Nu ska jag kurera mig. Pappamannen ska handla soppa och snäll-bakterie-fil till mig så kanske magen kan hålla sig någorlunda i balans trots antibiotika.
Åh, typiskt, en doft av grisbajs sprider sig i huset... Jag som ville vila med fönstret öppet för att få lite frisk luft. *suck* så är det när man bor landet...
*kramar*
onsdag 21 maj 2008
Tack lilla farmor...
Hua, nu har det gått sådär lång tid igen sedan jag sist bloggade. Jag har inte en aaaaaaning om vart tiden tar vägen. Snart sitter jag väl här, gammal och skröplig. Med rynkor och grått hår. Ok, rynkor och grått hår har jag ju redan. Men gammal och skröplig i alla fall. Eller... skröplig det är jag ju också redan. Ryggen har ju pajjat igen så det blir väl till att ringa min naprapat igen så får hon massera och tänja rätt höft/bäckenbenet igen *ajajajajaj*!
Jag bara jobbar och står i och Ongen blir envisare för varje dag. Senast idag ställde hon sig i dörröppningen, satt händerna i sidorna och glodde på oss med bestämd blick och sa "Ja, stämmer hävl, Gud Fan!" Ja, som ni kanske förstår så betyder det Jag bestämmer själv, Gud Fan!" De två sista orden får väl jag erkänna mig skyldig till. Ibland (ofta) går ju inte saker riktigt som jag vill. T.ex. gardinstänger är en sådan sak som aldrig funkar som det ska för mig. Så det har väl hänt att att jag sagt ungefär "Men åååååh GUUUUUD!!! Det var väl faaaan!" Och så har lilla tvättsvampen stått på lagom hörselavstånd.
Men att man kan vara så kaxig som hon är just nu, lilla prinsessan, det är för mig en gåta. De senaste dagarna har hon haft kring 39 graders feber och hostat och snorat. Inte ätit något alls (ja om man inte räknar en isglass ca 10 muminkex och svansen på en grön gelékrokodil som mat) men ändå har hon ork att trotsa, kaxa sig och vara allmänt två-och-ett-halvt-årig.
Sedan i söndags har jag gått med en märklig blandning av känslor inom mig. Jag har varit glad, sorgsen, arg, förvirrad, förvånad och ja... alla känslor liksom i ett enda virrvarr inom mig. Min lilla pappsing gick ju bort för drygt fyra år sedan (fyra år??? Ja jag sa ju det att tiden rusar fram!) och nu i februari gick min lilla farmor också bort. Ni får tro att jag är knäpp, men ibland kan jag "se" människor som inte finns hos oss längre. I min mammas och pappas hus så fanns det ibland en äldre man som hade sin svartvita fårhund sittandes bredvid sig. Jag såg honom hur tydligt som helst och han brukade stå och titta när man lagade mat. Och nu inte alls långt innan vi flyttade så brukade farmor och pappa stå och titta in genom vårt fönster. Nej, jag är inte galen, men så är det i alla fall. men det här var en parantes.
Hur som helst, i och med att pappa inte finns mer så har ju jag och mina syskon fått dela på pappas del av arvet efter farmor. I söndags så tittade vi igenom ett par kartonger av farmors saker som vi hade fått ifrån Stockholm (det kommer bli ännu mer saker) men i de här kartongerna så fanns brev som min pappa har skrivit till min farmor och farfar när han var ute på sjön under sina första år. Brev från 1968 och framåt! Tänk, min pappa gick till sjöss 1966, endast 16 år gammal... Synd att inte alla brev finns bevarade. Men det är här känslostormen kommer in. Jag har alltså nu, fyra år efter min pappas bortgång, börjat lära känna honom som en helt annan person än han var som jag känner honom. Och det är spännande. Att läsa om alla hans resor jorden över. Läsa om hur han berättar hur han har handlat saker i andra länder, saker som jag minns har funnits i mitt föräldrahem.
Sedan är det ju sakerna från farmor. Att känna hur de luktar farmor. Att minnas var hon hade dessa saker i sin lägenhet. Tyvärr är det ju inte mycket av sakerna som vi vill behålla, de passar inte in i någon av oss syskons hem och man har helt enkelt inte plats att bara förvara dem. Istället hoppas vi att de kan komma till glädje hemma hos någon annan.
Men tack, lilla farmor för att du har sparat alla dessa brev och andra saker från lilla pappa i alla dessa år!
Sen också ett stort tack farmor, för det är ju inte bara saker vi får ärva. Det blir ett nytt fint kök åt oss och en härlig resa till syster K och lilla Muffin i Dominikanska Republiken till vintern också!
Men helt ärligt... Jag skulle göra vad som helst för att ha dig och lilla pappsen i livet i stället. Jag saknar er. Jag saknar min lilla pappa och jag saknar dig lilla farmor; alla tokigheter vi hittat på, alla samtal vi har haft till mitt i natten...
Ni fattas mig.
*kram*
Jag bara jobbar och står i och Ongen blir envisare för varje dag. Senast idag ställde hon sig i dörröppningen, satt händerna i sidorna och glodde på oss med bestämd blick och sa "Ja, stämmer hävl, Gud Fan!" Ja, som ni kanske förstår så betyder det Jag bestämmer själv, Gud Fan!" De två sista orden får väl jag erkänna mig skyldig till. Ibland (ofta) går ju inte saker riktigt som jag vill. T.ex. gardinstänger är en sådan sak som aldrig funkar som det ska för mig. Så det har väl hänt att att jag sagt ungefär "Men åååååh GUUUUUD!!! Det var väl faaaan!" Och så har lilla tvättsvampen stått på lagom hörselavstånd.
Men att man kan vara så kaxig som hon är just nu, lilla prinsessan, det är för mig en gåta. De senaste dagarna har hon haft kring 39 graders feber och hostat och snorat. Inte ätit något alls (ja om man inte räknar en isglass ca 10 muminkex och svansen på en grön gelékrokodil som mat) men ändå har hon ork att trotsa, kaxa sig och vara allmänt två-och-ett-halvt-årig.
Sedan i söndags har jag gått med en märklig blandning av känslor inom mig. Jag har varit glad, sorgsen, arg, förvirrad, förvånad och ja... alla känslor liksom i ett enda virrvarr inom mig. Min lilla pappsing gick ju bort för drygt fyra år sedan (fyra år??? Ja jag sa ju det att tiden rusar fram!) och nu i februari gick min lilla farmor också bort. Ni får tro att jag är knäpp, men ibland kan jag "se" människor som inte finns hos oss längre. I min mammas och pappas hus så fanns det ibland en äldre man som hade sin svartvita fårhund sittandes bredvid sig. Jag såg honom hur tydligt som helst och han brukade stå och titta när man lagade mat. Och nu inte alls långt innan vi flyttade så brukade farmor och pappa stå och titta in genom vårt fönster. Nej, jag är inte galen, men så är det i alla fall. men det här var en parantes.
Hur som helst, i och med att pappa inte finns mer så har ju jag och mina syskon fått dela på pappas del av arvet efter farmor. I söndags så tittade vi igenom ett par kartonger av farmors saker som vi hade fått ifrån Stockholm (det kommer bli ännu mer saker) men i de här kartongerna så fanns brev som min pappa har skrivit till min farmor och farfar när han var ute på sjön under sina första år. Brev från 1968 och framåt! Tänk, min pappa gick till sjöss 1966, endast 16 år gammal... Synd att inte alla brev finns bevarade. Men det är här känslostormen kommer in. Jag har alltså nu, fyra år efter min pappas bortgång, börjat lära känna honom som en helt annan person än han var som jag känner honom. Och det är spännande. Att läsa om alla hans resor jorden över. Läsa om hur han berättar hur han har handlat saker i andra länder, saker som jag minns har funnits i mitt föräldrahem.
Sedan är det ju sakerna från farmor. Att känna hur de luktar farmor. Att minnas var hon hade dessa saker i sin lägenhet. Tyvärr är det ju inte mycket av sakerna som vi vill behålla, de passar inte in i någon av oss syskons hem och man har helt enkelt inte plats att bara förvara dem. Istället hoppas vi att de kan komma till glädje hemma hos någon annan.
Men tack, lilla farmor för att du har sparat alla dessa brev och andra saker från lilla pappa i alla dessa år!
Sen också ett stort tack farmor, för det är ju inte bara saker vi får ärva. Det blir ett nytt fint kök åt oss och en härlig resa till syster K och lilla Muffin i Dominikanska Republiken till vintern också!
Men helt ärligt... Jag skulle göra vad som helst för att ha dig och lilla pappsen i livet i stället. Jag saknar er. Jag saknar min lilla pappa och jag saknar dig lilla farmor; alla tokigheter vi hittat på, alla samtal vi har haft till mitt i natten...
Ni fattas mig.
*kram*
tisdag 6 maj 2008
Leverans på fredag!
Äntligen kan jag fullhandla igen! På fredag levereras vår nya fina rostfria anti-fingerprint självavfrostande frys och kyl! Och vår nya tvättmaskin! Äntligen ska jag bli av med ungefär två veckors tvätt! Dammsugaren fick vi hem redan idag, så den ska jag testköra imorgon. Eller på torsdag.... Det kanske blir Ikea imorgon. Men tänk, vilken lyx att återigen ha en stor kyl och en stor frys. Som håller kylan! Jag avskyr verkligen att ha tomt i kyl och frys. Så nu är den biten avklarad inför vår köksrenovering. Nu behöver vi inte tänka på det. Nu är det "bara" köksstommar, luckor, skåpsinredningen, bänkskiva, kakel, klinker, induktionshäll, ugn, spisfläkt, köksvask, kran, vvs:are och elektriker som ska ordnas. Så har vi vårt nya fina kök vi behöver.
Ska nog köpa mig en trisslott. För plötsligt händer det!
*kramar*
Nej, huvudvärken är fortfarande kvar... Fast nu kanske den mer beror på de ca 25000 kronorna vi handlade för idag... ;-)
Ska nog köpa mig en trisslott. För plötsligt händer det!
*kramar*
Nej, huvudvärken är fortfarande kvar... Fast nu kanske den mer beror på de ca 25000 kronorna vi handlade för idag... ;-)
måndag 5 maj 2008
ont, ont, oooooooont
Har en så´n sjuhelsikes huvudvärk. Den kom smygandes redan igår. Nu är det faktiskt jättesynd om mig. Det dunkar och värker i huvudet och jag tar panodil men det hjälper inte... Ett mörkt, svalt och tyst rum med en skön säng att krypa ner i. Det hade inte varit helt fel. Det är i alla fall snart dags att gå hem för dagen. Fast dagen är ju inte slut för det. Men jag ska definitivt krypa ner i sängen tidigt i kväll!
*ynk*
*ynk*
Sommarens mode
om man får tycka som lilla prinsessan; T-shirt och benvärmare. That´s it! Inget mer! Helt perfekt klädsel tyckte lilla prinsessan när hon hela dagen igår skrotade runt i trädgården. Lekte lite i snadlådan, studsade på studsmattan, plockade maskrosor, lekte med dockan, gungade, fikade.... Jag vet helt ärligt inte om jag hade kännt mig lika bekväm som hon tycktes göra i den kanske något udda klädseln. Troligtvis inte.
Mitt långa blogguppehåll (helt ofrivilligt!!!!) beror faktiskt inte på mig utan på Telia. Just nu är jag INTE glad på Telia. Vi hade begärt flyttning av telefon och bredband från den 15 april. Telia flyttade detta ca 10 dagar för tidigt. När vi upptäckte det, efter att ha varit utan telefon och fungerande larm till huset, så fixade Telia detta. Telefonen flyttades sedan på begärt datum. Men inte bredbandet. Vi ringde. "Ja, det kan ta upp till 8 dagar" Ursäkta, men vilket år är det?!?! När 8 dagar har gått och vi fortfarande inte har något bredband och därmed inte heller någon TV så ringer vi igen. "Jaha, men det har blivit något fel här...." Pappamannen förklarar vad som tidigare hänt. "Ja, men då ska jag återkomma imorgon med besked" Tror ni Telia ringde tillbaka dagen efter? Nä. Är vi förvånade? Nä. Pappamannen ringer igen till Telia. " Nä, det har blivit något fel här" NÄHÄ?!?!?! "Vi kan ha en tekniker som kopplar in det om tre arbetsdagar" Jaha, så var det ju torsdag... Kanske på tisdagen då! Pappamannen ringer på tisdagen, drar hela historien igen för ytterliggare en ny person *suck* "Ja, men det verkar vara full på stationen nu så vi kan inte koppla in er" URSÄKTA?!?!?!?!?! "Jag kontaktar er imorgon, men jag får avsluta ert bredbandsavtal så startar vi det igen" Jaha.... Tror ni han ringde tillbaka i onsdags? Nä. Är vi förvånade?! Pappamannen ringer tillbaka på onsdagen. Får prata med ytterliggare en ny person. "Nä, de mailen ni har fått från den 15 april fram till nu är tyvärr inte sparade på server" *suck* Torsdagen = röd dag. Inte lönt att jaga Telia. Fredag! Pappamannen ringer igen då Telia fortfarande inte ringer tillbaka som de typ 20 olika personer vi talat med hittills har lovat att göra varenda gång vi pratar med dem. Pappamannen talar med ytterliggare en ny person. "Nä, jag kan inte göra något nu. På måndag ringer jag tillbaka så ska vi se om vi kan starta om ert avtal. Just nu ligger det under avslut" Vilket år levde vi på nu igen?!?!?!
Måndag idag. Ska bli spännande att se om hon ringer tillbaka! Ska vi oddsa på det?
I lördags fick vi iaf TV. Vi lånade kära Moder Jords boxer så nu kan vi se 1:an, 2:an, TV4, Barnkanalen och dansk TV. Internet... tja, vi smygsurfar på någon grannes olåsta trådlösa internet. Det går långsamt och man får vara beredd på att grannen helt plötsligt inte längre vill surfa fast jag inte alls är klar.
Som sagt var. Det händer mycket hela tiden. Vi har iaf kommit i ordning i huset. Vi ska ta tag i och måla om i kontoret här om någon vecka. Nu i veckan måste vi handla ny kyl och frys. Frys därför att den är på tok för liten. Kyl därför att den väljer själv om den tänker hålla +2 grader eller +11 grader. Känns inte så pålitligt. Sen ska vi ha ny tvättmaskin också. Vår Electrolux Tvättmaster 810 från 1975 väljer själv om den vill ta med tvättmedlet eller inte. Sköljmedlet vill den inte ta alls. Så efter att ha tvättat en maskin där den inte tog tvättmedlet men det ändå skummade i maskinen (????) så kändes det inte så fräscht att veta att det där var gammalt tvättmedel som är kvar sedan en annan tvättomgång från kanske....1975 så känns det som en hög prioritering med ny tvättmaskin! Dessutom så la dammsugaren av igår. Så det får väl bli en ny sådan också...
Trädgården är ett kapitel för sig. Massa lullullrabatter som pappamannen nu river upp. Ett par idegranar ska också få sätta livet till. Helst innan det kommer bär på dem och lilla prinsessan får sätta livet till! Min trädgårdssyssla är att gräva upp maskrosor. Igår fyllde jag nästan en hel sopsäck med maskrosor. Men det märks inte ens i gräsmattan att jag grävt upp så många!
Så nog har vi att göra. Är ni sysslolösa och har vägarna förbi? Ta med ett maskrosjärn så kan ni få gräva några timmar :-)
*kramar*
Mitt långa blogguppehåll (helt ofrivilligt!!!!) beror faktiskt inte på mig utan på Telia. Just nu är jag INTE glad på Telia. Vi hade begärt flyttning av telefon och bredband från den 15 april. Telia flyttade detta ca 10 dagar för tidigt. När vi upptäckte det, efter att ha varit utan telefon och fungerande larm till huset, så fixade Telia detta. Telefonen flyttades sedan på begärt datum. Men inte bredbandet. Vi ringde. "Ja, det kan ta upp till 8 dagar" Ursäkta, men vilket år är det?!?! När 8 dagar har gått och vi fortfarande inte har något bredband och därmed inte heller någon TV så ringer vi igen. "Jaha, men det har blivit något fel här...." Pappamannen förklarar vad som tidigare hänt. "Ja, men då ska jag återkomma imorgon med besked" Tror ni Telia ringde tillbaka dagen efter? Nä. Är vi förvånade? Nä. Pappamannen ringer igen till Telia. " Nä, det har blivit något fel här" NÄHÄ?!?!?! "Vi kan ha en tekniker som kopplar in det om tre arbetsdagar" Jaha, så var det ju torsdag... Kanske på tisdagen då! Pappamannen ringer på tisdagen, drar hela historien igen för ytterliggare en ny person *suck* "Ja, men det verkar vara full på stationen nu så vi kan inte koppla in er" URSÄKTA?!?!?!?!?! "Jag kontaktar er imorgon, men jag får avsluta ert bredbandsavtal så startar vi det igen" Jaha.... Tror ni han ringde tillbaka i onsdags? Nä. Är vi förvånade?! Pappamannen ringer tillbaka på onsdagen. Får prata med ytterliggare en ny person. "Nä, de mailen ni har fått från den 15 april fram till nu är tyvärr inte sparade på server" *suck* Torsdagen = röd dag. Inte lönt att jaga Telia. Fredag! Pappamannen ringer igen då Telia fortfarande inte ringer tillbaka som de typ 20 olika personer vi talat med hittills har lovat att göra varenda gång vi pratar med dem. Pappamannen talar med ytterliggare en ny person. "Nä, jag kan inte göra något nu. På måndag ringer jag tillbaka så ska vi se om vi kan starta om ert avtal. Just nu ligger det under avslut" Vilket år levde vi på nu igen?!?!?!
Måndag idag. Ska bli spännande att se om hon ringer tillbaka! Ska vi oddsa på det?
I lördags fick vi iaf TV. Vi lånade kära Moder Jords boxer så nu kan vi se 1:an, 2:an, TV4, Barnkanalen och dansk TV. Internet... tja, vi smygsurfar på någon grannes olåsta trådlösa internet. Det går långsamt och man får vara beredd på att grannen helt plötsligt inte längre vill surfa fast jag inte alls är klar.
Som sagt var. Det händer mycket hela tiden. Vi har iaf kommit i ordning i huset. Vi ska ta tag i och måla om i kontoret här om någon vecka. Nu i veckan måste vi handla ny kyl och frys. Frys därför att den är på tok för liten. Kyl därför att den väljer själv om den tänker hålla +2 grader eller +11 grader. Känns inte så pålitligt. Sen ska vi ha ny tvättmaskin också. Vår Electrolux Tvättmaster 810 från 1975 väljer själv om den vill ta med tvättmedlet eller inte. Sköljmedlet vill den inte ta alls. Så efter att ha tvättat en maskin där den inte tog tvättmedlet men det ändå skummade i maskinen (????) så kändes det inte så fräscht att veta att det där var gammalt tvättmedel som är kvar sedan en annan tvättomgång från kanske....1975 så känns det som en hög prioritering med ny tvättmaskin! Dessutom så la dammsugaren av igår. Så det får väl bli en ny sådan också...
Trädgården är ett kapitel för sig. Massa lullullrabatter som pappamannen nu river upp. Ett par idegranar ska också få sätta livet till. Helst innan det kommer bär på dem och lilla prinsessan får sätta livet till! Min trädgårdssyssla är att gräva upp maskrosor. Igår fyllde jag nästan en hel sopsäck med maskrosor. Men det märks inte ens i gräsmattan att jag grävt upp så många!
Så nog har vi att göra. Är ni sysslolösa och har vägarna förbi? Ta med ett maskrosjärn så kan ni få gräva några timmar :-)
*kramar*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)