Matlagning med blodsmak

Kunde gått riktigt illa, men klarade sig med ett bett i tungan, skrapsår och blodblåsa på hakan! Lilla prinsessan stod på pallen vid spisen och hjälpte till med matlagningen. Plopp, sa det så satte hon ena foten utanför pallkanten och for mot golvet! Första tanken var att tänderna for åt skogen när hon tog ett bett i bänkskivan. Men återigen så klarade hon sig med bara mindre blessyrer! Tack och lov!

*kramar*

Italienska? Någon?

Gjorde ett litet misstag igår när jag skulle ställa om bilens klocka till sommartid... Jag råkade ändra språket i displayen till italienska. Nu har jag inte en suck om hur jag ändrar tillbaka. Än mindre om jag är på rätt ställe i menyn för att ändra språk. Jag kan ju inte italienska...
Fast jag får väl se det som en enkel språkkurs i italienska. Fortsätter det vara mellan -3 och +3 grader om morgnarna så kan jag snart säga "varning för halt väglag" på italienska... Inte illa det. Kan ju vara bra att kunna då vi funderar på att bila till Italien. Nästa sommar. Fast just den repliken känns kanske inte så användbar i Italien om sommaren. Får vänta tills bensinen håller på att ta slut, då kan jag lära mig "låg bensinnivå"!

*kramar*

Hur lång kan en navelsträng bli?

Bara på ett ungefär? Någon som vet?
Pappamannen fick gå själv på föräldramötet på dagis i torsdags och där blev då alla informerade om att torsdag v.16 (alltså om ungefär 2 veckor!) så ska alla 3-5 åringar sova över på dagis! Som övning, för sen lite längre fram i vår så ska de åka i väg på en utflykt och sova över i en scoutstuga. Men det här går liksom inte. Jag har ju inte klippt navelsträngen till lilla prinsessan än!!! Min lillalilla bebis kan ju inte sova borta en hel natt med massa andra barn och vuxna hon knappt känner! Att det sen är hennes dagisfröknar, som garanterat är lika bra på att passa och ta hand om henne nattetid som dagtid... ja, det spelar liksom ingen roll! De kan ju inte pussa henne godnatt som jag kan. Tänk om hon vaknar och blir ledsen! Shit alltså. Jag kommer inte kunna sova någonting den natten när hon ska sova borta! Jag har redan superångest!
Min lilla bebis håller på att bli stor tjej! HJÄLP!!!

*kram*

Haremsbyxa?!

Nej, tack! Ser ju för fan ut som man skitit på sig i brallorna i en vecka utan att tömma emellan... Undrar hur fasiken modeskaparna tänker ibland...

*kramar*

Friska!

Äntligen är vi på benen igen! I går började både jag och lilla prinsessan att äta "vanlig" mat igen och idag har vi varit precis som vanligt. Fast igår lyckades jag göra något med ryggen så nu ser jag ut som tant Agda 80 år när jag stapplar fram... Har lyckats få något slags ryggskott. Tur lilla prinsessan har siktet inställt på att bli doktor. Hon ska, enligt egen utsago, bli doktor, ha kort hår och vara ryggdoktor! Ja, det låter väl inte fel om hon tänkt bli naprapat eller kiropraktor...?
Idag har vi varit i stallet för igenridning då vi missat en tidigare lektion. Hoppning med världens lataste Knatte. Men det gick bra och lilla prinsessan fick till några riktigt fina hopp! Hon har blivit suveränt duktigt!
Vi skulle städat huset... men vi orkade inte. Vi skulle fixat i trädgården och planterat lite... men solen försvann. Ja, ursäkterna haglar :-) Så vi for till byggvaruhuset och handlade nya toasitsar, det skulle vi gjort när vi flyttade in för snart ett år sedan, men hur skoj är det att handla toasitsar då? Hörde oss för lite om praktiska saker med lekstugan som vi funderar på att inhandla till Ongen.
Vidare sen och handlade två nya pussel till vår lilla pusslare. Det är verkligen en favoritsysselsättning just nu! Nu blev det ett 40 bitarspussel som hon fixade helt själv på ca 20 minuter!!!! Och ett 80 bitarspussel som hon fixade på dryga halvtimmen! Grymt imponerad! Fast det stora pusslet så var hon både bajs- och kissnödig så koncentrationen tröt men att ta paus existerar inte! Så jag fick hjälpa henne vid ett par tillfällen. Hon har ett suveränt "pusselminne"!

Jaja, det om detta. Nu är det lördagkväll. Lite Robinson sen och sen godnatt för att åka iväg till stallet igen direkt efter frukosten! I morgon SKA vi städa huset innan vi åker till nya kompisen S och hennes föräldrar på lite lek och fika innan middagen. Sen var den här helgen slut...

*kramar*

Så var vi kattlösa igen...

Det är ju bara ungefär 3 veckor sedan vi hämtade hem en helt vit, jättefin och go långhårig katthona. Den mest osociala katt vi någonsin haft. Hela dagarna låg hon på en hylla i linneskåpet. Hon kom fram någon gång efter att lilla prinsessan gått till sängs för natten. Då åt hon och uträttade sina behov. Kanske gick förbi mig eller pappamannen för att få en klapp innan hon försvann upp till linneskåpet igen. Sen var det ett jäkla holabalo hela nätterna igenom. Hon jamade, hon skrek, hon studsade runt o.s.v.
Dessutom så började pappamannen nysa extremt mycket. Norska skogskatter har ju väldigt mycket mer flygande päls än en vanlig bondkatt. Så gissa om jag blev glad när jag så en annons på Blocket om en tjej som ville köpa en vit, långhårig katthona!
Och förra måndage hämtade hon katten och igår fick jag ett mail om att det funkar utmärkt. Kateen trivs med sitt nya hem, sin nya kattkompis och sina nya hundkompisar! Underbart! Slutet gott, allting gott! Med facit i hand så trivdes katten inte alls hos oss.
Så nu tänker inte den här familjen skaffa fler katter. Ever!

*kramar*

Då har det gått 48 timmar nu då

Och det är ju så länge efter sista symptom som det sägs att en magsjuka kan smitta. Så nu är lilla prinsessan smittfri nu men "karantänen" för mig och pappamannen sitter ju kvar i ytterliggare i 12-48 från nu. Ja, det borde ju bli så iaf tycker jag. Om man smittar i upp till 48 timmar efter sista symtom så kan ju vi ha blivit smittade först nu och då räknas ju vår inkubationstid från nu och 12-48 timmar framåt. Fast sen är jag ju av det lite nojjigare slaget när det gäller just magsjuka. Ingen trevlig sjuka att åka på och jag gör gärna lite mer än "alla andra" för att undvika att smitta den vidare. Så det blir till att hålla oss i från andra människor under iaf morgondagen också. Speciellt som jag fortfarande inte känner mig helt bra i min mage.
Riktigt märkligt med mig och min mage, faktiskt. Bara ett konstant illamående, bubbel i magen och absolut inte hungrig eller törstig. Men det kommer inget varken från den ena eller andra änden. På sätt och vis skönt men samtidigt skitjobbigt då det tar sån tid att bli bra igen!
Hmmm, nu funderar jag på hur jag ska få vila mig och min mage och få en chans att återhämta mig samtidigt som jag har en treåring som far runt som en skottspole... Inte lätt, men jag får väl fortsätta locka med filmer...

*kram*

Visst är det väl onsdag idag?

Blir helt förvirrad på dagarna när man bara ligger hemma och tittar på film och mår skunk...

Liten uppdatering...

Lilla prinsessan slevar i sig vätskeersättning för glatta livet och har fått i sig snart 3 (eller 4) skivor vitt bröd under dagen! Allt har fått stanna kvar i lilla magen *glad*. Ibland har hon lite ont i magen och ibland är det jättebra. Lite svårt att tolka en 3-årings definitioner på jättebra och inte alls bra, men så länge hon ber om mer macka så är det ju positivt i alla fall! Pappamannen gjorde lite potatismos, men det ville hon inte äta. Främst i ren protest då han även kokt morötter och jag tyckte att det nog inte var någon höjdare och ansåg att hon inte skulle få någon.
Själv har jag nog så smått börjat få rätt på vätskebalansen. Har även jag fått i mig lite vitt bröd och försökte mig på potatismoset. Men nu efter bara några pyttetuggor så har jag fått magknip och ligger nedbäddad i sängen igen. Hoppas och håller fortfarande tummarna för att jag och pappamannen ska slippa bli sjuka!

*kramar*

Rapport från sjukstugan

Jaha... inget mer kräk för lilla prinsessan sen 8-8:30 i går. Skönt! Gårdagen tillbringades i hennes säng och vi tittade på film hela dagen! Började skeda i henne vätskeersättning framåt 15-tiden igår och det har funkat bra. I dag fick hon en halv skiva orostat rostbröd och slukade den glupskt. Men då fick hon ont i magen... Så nu håller vi igen på det en stund. Skedar i henne vätskeersättning emellanåt. Det är ju trots allt det som är det viktigaste; vätska! Hon går iaf på toaletten så det är ingen fara för intorkning.
Jag då? Jo... jag har inte ätit en matbit sedan middagen i måndags kväll vid 18-tiden. Jag funkar nämligen så att om någon blir kräksjuk, så fixar jag inte att äta. Känner ingen hunger. Så nu har jag snart inte ätit på 1,5 dygn... Var alldeles för dålig med vätskan i går så huvudvärken börjar komma krypande nu. Försöker sleva i mig vätskeersättning med jämna mellanrum. Igår kväll mådde jag fruktansvärt illa och trodde att det var min (o)tur att åka på magsjukan. Men jag somnade och sov gott hela natten...Skönt. Behövdes nog efter förra nattens uppesittande.
Verkar som att jag istället för magsjukeviruset har fått viruset på min överläpp istället. Fick under gårdagen en stor virusblåsa på överläppen och i morse när jag vaknade så såg ag att hela vänsta sidan på överläppen är en enda stor virusblåsa! Ser ut som värsta fläskläppen!! Galet! Men jag tar hellre virus på läppen än i magen :-)
Pappamannen mår finfint och har inga som helst känningar på någon magsjuka! Jag hoppas det fortsätter vara så!

Nu ska jag vätska upp mig själv, hoppas att mitt illamående försvinner då! Sen ska jag se till att både lilla prinsessan och jag kommer igång med maten igen.
Men ännu vågar jag inte riktigt ropa hej. Hela familjen är ju fortfarande i "karantän". 48 timmar efter sista symptom (kräk eller räserbajs) gäller ju som minimum och det är i morgon förmiddag.

Jaha, det här var ju ett väldigt roligt blogginlägg... Men nu är det det här som verkligheten handlar om hos familjen Kaos. Så är det att vara småbarnsförälder. Kräk ingår liksom i paketet...

*kramar*

Jag sa ju det!!!

Att vi skulle åka på det! Magsjukan såklart... Vaknade efter knappt två timmars sömn vid tjugo över tolv i natt av en liten prinsessa som kom tassandes in till oss och väckte mig med gråten i halsen och sa att hon kräkt... Jaha, bara till att ruska liv i pappamannen och få lite assistans med Ongen medan jag röjde ur sängen och startade en maskin med kräklakan. Sen har jag fått sitta på hennes sängkant hela natten beredd med kräkhinken och lotsa henne in till toaletten. Så himla duktig hon är! Säger till att det är kräk på gång så vi båda hinner med och slipper otäcka olyckor i sängen och på golvet. Någon timmes sömn har hon fått mellan varven och jag har slumrat i fotänden på hennes säng. Nackspärren börjar göra sig påmind...
Jaha, då blev det inget mer jobb den här veckan. "48-timmars-regeln" gör ju att det blir inget dagis förrän på torsdag förmiddag och jag tar gärna det säkra före det osäkra och håller en dag extra. Nu hoppas jag innerligt att både jag och pappamannen slipper bli dåliga!
Jag ger mig själv en fet guldstjärna för mitt mod och min uthållighet och att jag inte själv börjat kräkas i ren "sympati" och av att det är så fruktansvärt äckligt att se, höra och lukta någon annan kräkas! Ofrivillig Kognitiv Beteende Terapi helt gratis fick jag i natt! Inte illa det inte :-)
Fast jag hade gärna sluppit...

Pepping och tumhållning att det stannar vid det här nu, tack!

*kramar*

kiss, kiss

Ibland är man inte riktigt säker på att det man ser faktiskt är det man ser! Det hände mig idag. Jag stod i en fyrvägskorsningen (i Landskrona, såklart) och väntade på min tur att få köra rakt fram. Då stannar min blick på en äldre man, lite skabbigt klädd, som står på trottoaren vid en stor betongkruka på andra sidan korsningen. Jag hann bara fundera en liten stund på varför han stod där (kollade om han gick mot övergångsstället så jag skulle behöva vänta på honom också) så såg jag hur han liksom hällde ut något över blommorna i krukan. DÅ ser jag att han inte alls häller ut något. Eller... jo, det gör han ju på sätt och vis. Han har snoppen hängandes utanför byxorna och kissar i blomkrukan!!!! Full i skratt och något äcklad glömmer jag helt bort att det är min tur att köra. Jag blir helt förstummad och förstelnad men asgarvar för mig själv i min bil! Han liksom bara står där med snoppen hängandes utanför kissar. Pillar lite på sin jacka med ena handen och den andra håller krampaktigt i en lila systempåse. Ja, allt har ju sin förklaring och i det här fallet var det systempåsen som gav den bästa förklaringen :-)
Dagens syn: kissande lodis!

*kramar*

Ibland är jag fruktansvärt produktiv!

I går blev jag som vanligt väckt av lilla prinsessan. Ny morgontid verkar vara kl. 06:10 ungefär *gäääsp*. Jaha, det vara ju bara till att stiga upp. Samla ihop smutstvätten, bädda rent i sängarna, göra frukost och dra i gång att städa. Så när klockan var 09:30 var hela huset dammtorkat, dammsugit, våttorkat golv, båda badrummen städade, diskmaskinen startad och två maskiner tvätt tvättade! Lilla prinsessan mös i soffan och hjälpte till ibland. Men hon delar verkligen inte mitt intresse för städning :-)
En dusch för mig och lite lunch i våra magar så tog vi sen bussen till favoritfaster M. Fikade och snackade ett par timmar innan pappamannen kom och hämtade oss. Då for vi iväg till det stora möbelvaruhuset med ursprung i Småland ;-). Äntligen fick vi handlat hem mattan och gardinerna och en ny lampskärm till lilla prinsessans nya lekrum! Vi ska bara ha ett nytt sofföverdrag till Klippansoffan i lekrummet också och kanske en ny taklampa. Men hon verkligen älskar sitt nya lekrum! Har inte alla barn ett sovrum och ett lekrum?! ;-)
Idag skulle vi städat i trädgården men vi är lite frusna av oss och har ingen lust att vara ute och fixa idag. Sån panik är det inte! Det kommer snart nya fina varma soliga vårdagar då vi kan göra det istället. Idag har vi en riktig slappedag!
I morgon ska vi egentligen åka till lilla kusin N som har 1-årskalas. Men vi hoppar nog det då N har öroninflammation och det cirkulerar lite olika magsjukor bland min mamma och mina systrar och deras familjer. Vi har ju klarat oss så himla bra hittills *peppar, peppar...* så vi åker ju garanterat på något om vi träffas i morgon...
Nu ska jag plocka fram lekleran till min goá lilla prinsessa!

*kramar*

ajajaj, det bultar å det bankar

Har sedan igår eftermiddag/kväll haft en helvetisk huvudvärk. Det gör ju inte saken bättre att man jag sovit som en kratta i natt...
Kom i alla fall upp ur sängen och fick gjort alla morgonrutiner och iväg med lilla prinsessan till dagis. Nu sitter jag själv här hemma. Jobbar hemifrån idag (mellan pauserna då jag bara måste lägga mig ner och blunda en stund). Hoppas inte jobbet drar en karensdag idag! Jag har ju faktiskt sagt ifrån att jag jobbar, fast hemma...
Verkar inte heller som att jag ska ha blivit smittad av alla magsjukebacillusker, tack och lov. De satte sig i mitt huvud stället ;-)
Ska äta något lunchaktigt nu, sen jobba vidare med utbildningsmaterialet. Kanske vila huvudet lite också innan det är dags att hämta hem lilla fröken Kaos.

So long!

Magsjuka

Jag känner att jag snart inte kan undvika den, för hur jag än bär mig åt så smyger den närmre och närme in på mitt territorium. Helt ofrivilligt! Och jag blir galen. Galengalengalen!!!
Den finns överallt! Och det känns som en ytterst liten tidsfråga innan den drabbar oss. Dagis är lugnt, där har de inte haft magsjuka på hela vintern! Helt otroligt. Nej, det är vuxna människor som inte kan visa hänsyn och respekt! Jag blir ännu mer galen!
I torsdags var vi ju hos läkaren med lilla prinsessan och hade (o)turen att få läkaren som precis varit ute i ambulansen hos "akutfallet" = en tant som kräktes hej vilt. Ja, vi klarade oss från att bli smittade. Min kära moder Jord var magsjuk i helgen och en av mina systerdöttrar och hennes pappa. Dem har vi visserligen inte träffat och således inte heller blivit utsatta för ev. smitta.
Men sen kommer vi till mitt jobb. Min arbetsplats!! Med vuxna människor. Där har vi en kollega som varit magsjuk men visserligen var så pass återhämtad idag att han iaf åt vanlig mat med god aptit. Sen har vi en kollega till som var sjuk igår och i natt!?!?! Som i godan ro satt och åt lite lättflytande föda och konstaterade att det var ju iegentligen inte lönt att äta när man ändå inte får behålla det :-0!?!?!
Hur tänker folk egentligen? Jag blir så vansinnigt arg på sådant här nonchalant beteende! Ingen tycker väl det är roligt att vara sjuk och allra minst magsjuk?
Tack och lov är det inte luftburen smitta, jag har inte varit på toaletten på jobb (jo, jag tvättade mina händer noganoganoga och spritade dem innan lunchen), jag har bara vistats i samma rum som de sjuka under lunchen. Ingen av dem har varit på mitt rum och kladdat med sina magsjukehänder. Så jag hoppas att jag ska ha klarat mig! Annars kommer jag kräva att det inte blir någon karensdag!!!
Checklista:
Tvättat händerna noga med flytande tvål? Check (3 ggr i typ 1 minut/gång)
Handspritat mig? Check (med hur mycket handsprit som helst)
Ätit hela vitpepparkorn? Check (svlade 15 st. hela. Spädde på med några wasabinötter också)

Ja, jag har nog gjort vad jag kan för att inte bli smittad. Nu hoppas jag bara att det räcker!

*kramar*

I´m the queen of ecodriving!

Det har blivit som en tävling mot mig själv; att se hur långt jag kan köra på en full tank!
Som i morse t.ex. Jag startade bilen och färddatorn visade att jag skulle kunna köra 44 mil till innan tanken var tom. När vi var framme vid dagis så visade den på 43 mil kvar. Ok, ändå ganska realistiskt eftersom det är ungefär 1 mil till dagis och vi kör fortfarande på dubbdäcken.
Men sen är det 90-väg (jaja då, 70 men man kör ju aldrig 70 på landsbygden med ingen trafik...) hela vägen tills man kommer till Landskrona. Ja, ok, avbrott för 50 km/h genom Vallåkra. När jag kommer fram och parkerar i Landskrona så visar färddatorn att jag kan köra 47 mil innan tanken är tom! Det ni, det är bra! Då har jag kört ungefär 4 mil och jag kan köra 3 mil längre än när jag startade hemifrån!
Sen är det hemväg. Ungefär 4 mil till som ska köras. Bilen visar att jag kan ska kunna köra 47 mil. Det minskar ju naturligtvis nu på hemvägen, men när jag parkerar här hemma på uppfarten så ska jag enligt färddatorn kunna köra 45 mil till på den tanken. Då har jag kört ungefär 8 mil och kan köra 1 mil längre än när jag startade här hemma i morse! Damn I good!!! Nature, you can thank me later :-)
Utmaningen nu ligger i att totalt kunna köra längre på den här tanken än vad jag kunde göra på förra! Som det ser ut nu så kan jag köra 82 mil innan jag får soppatorsk. Och det är nu, med dubbdäck! Nya sommardäck är beställda och jag tror vi satsar på nästa helg för att sula om bilen. Ska bli spännande att se om det ger någon skillnad!
Nu börjar jag bli nästan lika fånig som pappamannen som ska ha statistik och excelldokument på allt möjligt, men kanske ska jag börja notera min körstatistik? Näej, riktigt så nördig ska jag inte bli!

*kramar*

Lugn söndag?!

Inte här inte! Full rulle från tidig morgon till kväll. Japp, det är familjen Kaos i ett nötskal det.
Ungefär 06:15 i morse gick reväljen. Lilla prinsessan tyckte det var morgon och mamman och pappan försökte förgäves få henne att somna om i ca 45 minuter, tills det faktiskt var dax att stiga upp. Påklädning, frukost och iväg till stallet. Idag var det Ludde som snällt fick knata runt med lilla prinsessan på ryggen. Och det gick superbra. Hon red utan ledare ett tag i dag. Kunde styra och stanna Ludde helt själv! Det är så himla roligt att se hur hon utvecklas både med och på de små goá ponnisarna!
Hem, bad, dusch och lite lunch i magen. Fixa lite picnicfika och iväg till stora staden Bjuv för att möta nya kompisen S och hennes mamma L och pappa J för lek på lekplatsen och lite fika. Gråmulet och lite kyligt, men ungefär 2,5 timme stod vi ut! Jätteroligt och jättemysigt!
Sen vidare hem till finaste S och R! Äntligen blev det av med ett besök i Casa de Schweizernöt! Tack finaste ni för en trevlig stund! Måste vi göra om och då är det vi som bjuder på taco´s ;-)

Nu håller pappamannen på att brotta ner en övertrött liten prinsessan i sängen för god natt. Undrar vem som somnar först? Jag tippar på pappamannen...

Fortsatt trevligt slut på helgen!

*kramar*

Jag kom på det!!!

Det är ju såklart Charlotte Perrelli som har stått modell för Bratz-dockan! Såklart!!! Samma groteska sminkning kring ögonen, läskigt målad plutmun. Ja, kanske att Charlotte inte tar av sig hela fötterna när hon ska byta skor, men annars är likheten slående. Och nej, det är ingen komplimang...

*kramar*

Final

I kväll håller jag på Caroline af Ugglas! Fast jag gillar Sarah Dawn Finer också. Men jag gillar Sofia också.... Men mest Caroline. Ja, det gör jag. Har alltid gillat henne. Även innan melodifestivalen. Kanske för att jag gillar Janis Joplin också.
Någon jag absolut inte gillar är Petra Mede! Undrar om det finns någon annan person i hela vårt land som är mer tillgjord än hon?! Inget flyt, hackigt prat, stelt och konstlat... Not like!
Snälla, snälla, snälla! Ja, låt Caroline få vinna skiten!

*kramar*

När jag blir stor

då ska jag flytta till Amsterdam och starta haschcafé! Pappamannen och jag såg en dokumentär igår (ja, jag såg bara precis början) men det handlade iaf om en brittisk mamma som ville vara "förberedd" på det som kan komma att locka ens barn att prova en dag; droger. Så hon bestämde sig för att under en månads tid röka på. Hur som helst, det är ju inte lagligt i Storbrittanien (som i många andra länder) så vart åker man då? Jo, till Amsterdam! Såklart! Och ja, det såg ganska mysigt ut på det haschcafé där hon skulle jobba i en månad. Med liksom en meny på olika joints. Man kunde köpa färdigrullade eller rulla själv. Ta en kopp kaffe medan rökte på.
Nej, absolut inte att jag propagerar för droger! Men på nå´t vis så var det lite "småmysigt", lojt, slappt och charmigt. Och ja, befinner man sig i gräsets huvudstad så varför inte dra nytta av det? Kanske inte världens sundaste affärsidé, men jag tror aldrig man behöver fundera på att gå i konkurs.
Tänk er; Tösan´s haschcafé!
Ja, det kanske kan funka!
Eller inte...

*kramar*

Det finns så många dieter...

och bantningskurer. Men de allra flesta går ut på att man ska inte äta antingen det ena eller det andra. Det passar inte mig. Men idag hittade jag den absolut bästa bantningskuren; Gå en sväng på ett köpcentra innan du ska handla mat. I köpcentrat passar du på att prova kläder. Gärna lite åtsmitande, figurnära. Varför inte en bikini...? Jag lååååååvar, efter det så slinker det absolut inte ner ett choklad, en påse ostbågar eller vad du annars brukar falla för!

Snart är det faktiskt dags för beach-09, någonting måste göras åt den här blekfeta dallermagen, hängrumpan och sladderlåren. Så från och med nu ska inga onyttigheter åka ner i kundvagnen! Kanske t.o.m. ska slå till på lite motion? Tål att tänkas på men jag ska nog inte gå till överdrift, det kan ju hända att jag lovar något som jag inte kan hålla. Ungefär 7 kg ska slimmas bort. Tur jag inte går på semester förrän i juli... ;-)

*kramar*

Ett tips

Skaffa inte en vit långhårig katt om du har svart kostym som arbetsklädsel. Och skaffar du ändå en vit långhårig katt fast du har svart kostym som arbetsklädsel; handla hem massor med klädrullar! Det behövs! Jag lovar!

Bara ett litet tips...

*kramar*

Dagen D

Ja, så var den då kommen. Den stora testdagen! Och eftersom jag redan visste vad resultatet skulle visa så var det inte med någon större förväntning som jag kissade på stickan i morse. Ett fett jävla minus. Ja, så var det med det. Ännu en nitlott och ytterligare 10 000 kronor bortspelade. Men, vi kunde ju också dragit en jackpott! Så är det när man deltar i livets lotteri. Nu är det tomt i frysen. Men mitt hjärta är fullt. Fullt av värme, glädje, kärlek och lycka för vår finaste lilla nobelprinsessa! Syskon eller inte, jag är oerhört glad och tacksam för att vi har lyckats få henne! Framtida syskonförsök? Ja, kanske... kanske inte. Vi har enats om att ska vi göra ett nytt försök så blir det i så fall det enda färskförsöket. Sen vill jag inte mer. För oavsett hur jag vrider och vänder på det så hamnar lilla prinsessan i kläm under våra försök att få ett syskon till henne. Planering, scheman, hormoner, medicinering, äggplock, ruvning, väntan... Ja, det tar på krafterna. Både fysiskt och psykiskt. Jag vill inte gå så upp i det här med att skaffa syskon att hon hamnar i kläm. Som jag sagt innan; jag vill jättegärna ha ett syskon till lilla prinsessan, men inte till vilket pris som helst!

Nu är det middagsdags hos oss! Sen ska jag njuta och mysa ihop med min lilla familj!

*kramar*

Kärlek

Hört från lilla prinsessans sovrum när pappamannen nattade henne:
Pappamannen: "Jag älskar dig jättemycket!"
Lilla prinsessan: "Jag tycker om min katt!"

*kramar*

Kl. 07:45 ungefär:

Dagens första hyss:
En bläckpenna har av misstag råkat hamna inom räckhåll för lilla prinsessan. Resultat: vårt vita sängöverkast har fått blåaktigt mönster...

Kan nästan lova att det kommer mer under dagen.

*kram*

Dagens "hyss"

Jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Men idag har hon varit en riktig liten djävul med de små hornen i pannan ständigt ute :-)
Idag har vår lilla tonåring (ja ibland undrar man om hon är 3 eller 13...) hunnit med att byta strumpor4 ggr och övrig klädsel 1 gång. Dags för hänglås på garderoben!
Hon har hällt ut vatten i sitt smyckeskrin, bara för att...
Hällt ut vatten på sitt golv, bara för att...
Tömt kattens torrfoder i kattens vattenskål, bara för att...
Torkat bajs på en handduk, bara för att... (ja det hade hon faktiskt en förklaring på; hon kom inte åt att torka med pappret?!?!?!)
Ätit tandkräm från tandkrämstuben, bara för att...
Mamman har fått kasta alla hennes kritor och färgpennor bara för att jag är så fruktansvärt trött på att torka bort målningar från möbler, väggar, golv och sängkläder.
Mamman har fått hänga två par strumpor på tork för de råkade befinna sig i vattnet på dotterns golv.
Mamman har fått köra X antal maskiner med tvätt p.g.a. dotterns otaliga klädbyten där rena kläder allt som oftast hamnar i smutstvättkorgen *suck*

I morgon ska jag tvätta bort tandkrämsmålningen från fönstret som dottern har målat dit med hjälp av sin tandborste...

Tar det någonsin slut med alla de här hyssen?

*kramar*

Var får hon alla idéer ifrån?

Pratar naturligtvis om lilla prinsessan! För tillfället är det hemskaste vi kan säga till henne att vi blir besvikna på henne. Nämner vi det ordet så plutar genast underläppen med ett darr och tårarna börjar rinna. Men vi måste få bli besvikna på henne. Att bli arga fungerar nämligen inte, så det bästa vi kan göra när hon gjort något dumt är att förklara att vi blir besvikna på henne när hon gör så dumma saker.
I går blev jag besviken på henne på henne vid två olika tillfällen. Det första var när hon kom till mig och sa att hon gjort något hon inte får göra och att jag skulle bli besviken på henne. Mycket riktigt; jag blev besviken! Orsak; det är inte ok att använda sitt sänglakan som målarduk! Visserligen hade hon fått till klockrena A:n, men det är ändå inte ok.
Andra tillfället var när jag stängde av TV:n och såg två små rosa kletmojunker på TV-skärmen. Tittade lite närmre för att se vad det egentligen var och ser att i stort hela TV-skärmen är nerkladdad av hennes rosa, jordgubbsdoftande lypsyl. Inte ok! Även om de på TV var lite torra. Turligt nog så var det inga repor i TV:n.
Undrar vad för spännande hyss som ska utföras idag...?

*kram*

Dagens I-landsproblem...

Lyxfällan eller säsongsstarten av Medium?! Får nog bli Medium, har ju typ inte missat ett enda avsnitt av den serien! Så får jag se Lyxfällan på reprisen....

Tack för alla tankar, ord och pepping!

Nej, jag har inte testdag förrän på måndag, så visst... än kan ett mirakel ske. Men det är föga troligt. Har haft blödningar till och från i en veckas tid nu och visst, man kan ha blödningar i tidig graviditet. Hade det (v5-8)när jag väntade lilla prinsessan. Så det behöver ju inte vara kört bara för den sakens skull. Men det känns i hela kroppen att det inte har lyckats. Kan dock berätta också att jag gjorde ett alldeles jättenegativt test i tisdags morse (13 dagar efter FET). Med lilla prinsessan testade jag starkt positivt 11 dagar efter ET.
Attraktionslag eller självuppfyllande profteia. Kalla det vad man vill men jag vill/ville inget hellre än att det skulle lyckats nu. Så på något vis har det blivit kommunikationsfel mellan mig och mitt inre jag eller mellan mig och universum. Vi talar nog inte riktigt samma språk...
Nej, jag är inte bitter, arg, ledsen, tom eller något annat. Jo, lite irriterad på att vi återigen har satsat 10 000 kr och dragit en nitlott. Visst, det kunde lika gärna blivit en dubbelvinst. Så är det ju när man deltar i lotterier; ibland vinner man, ibland inte.
Men faktiskt. Jag kan bara konstatera och gilla läget att så här ser verkligheten ut för oss. Just nu. Och faktiskt, jag vill bara lägga det här bakom mig. Inte glömma. För det här är ju faktiskt något som skapar den person jag är och kommer att vara. Nu vill jag fokusera på nuet och framtiden. Bara det kan vara väldigt spännande. Och som jag sagt så många gånger tidigare; jag är så lycklig över vår älskade lilla prinsessa. Att hon finns i mitt liv. Att hon är en del i mitt liv och jag en del i hennes.

Men, nu är det snart helg och alldeles för fort är det måndag igen och stora testdagen. Då vet jag absolut hur den närmsta framtiden ser ut!

oengagerad, opigg, ogravid...

men faktiskt jättelycklig i alla fall! :-)
Ja, jag är faktiskt lycklig! Trots att syskonförsöket har skitit sig (igen!). Jag är nöjd med livet som det är nu. Faktiskt. Vi får se om vi (jag) orkar ta nya tag till syskonförsök efter sommaren. Nu ska jag bara leva. Vara. Njuta av våren, sommaren som ska komma, semester, dop vi förhoppningsvis ska få gå på, bröllop vi är bjudna till. Jag ska bara leva för min lilla familj! Inte tänka på hormoner, tider, scheman! Kanskekanskekanske ska jag bearbeta den sorg jag känner över att jag nog aldrig kommer vara gravid igen. Men bara kanske! Eller så tar jag det när definitivt beslut om inga fler syskonförsök är taget. Till dess kan jag ju leva i en rosa dröm ;-). Mirakel kan ju ske. Fast som sagt, just nu ligger ett eventuellt planerat mirakel låååååångt fram i tiden!
Det var bara det jag ville säga. Just för stunden i alla fall!

*kram*

Jag har gett upp nu...

Det blir inget syskon på det här försöket heller. Känns som totalt bortslösad tid att i ytterligare en vecka hålla på och proppa i mig massa hormoner. Har inga känningar överhuvudtaget på att jag ska vara gravid (jag har ju ändock varit det två gånger tidigare...) och dessutom har jag brunaktiga blödningar till och från (mest till) sedan i torsdags. Pratade med Cura idag och de tycker ju givetvis att jag ska fortsätta fram till testdagen. Men när man liksom bara känner det i hela kroppen att det inte är lönt att hoppas längre, så känner jag bara att jag vill bryta nu. Lägga det här bakom mig. Gå vidare. Fundera på om det verkligen är värt att ens fundera på ett nytt försök. Det är ju tomt i frysen nu, så det blir ju till att börja om från början i så fall... Jag måste väga alla för- och nackdelar mot varandra. Värdera hur mycket jag egentligen vill ge mig in i den här fysiskt och psykiskt påfrestande karusell igen. Jag vill vara gravid igen, jag vill ha ett barn till. Men faktiskt inte till vilket pris som helst. Och då pratar jag inte pengapris.
Bara en vecka till sen så vet jag om känslan jag har nu är befogad eller inte.

För att raskt byta ämne så har jag, med största sannolikhet, köpt katt idag! En helt vit norsk skogskatt! En hona på ett år. Ska titta på henne på fredag och kommer vi överens (läs: om katten och lilla prinsessan kommer överens) så får hon följa med oss hem!
Så till nästa vår kommer jag nog ha en kull med små ungar efter henne! Ska bara hitta en perfekt hane till henne först ;-).

*kram*

Imponerad!

Lilla prinsessan har de senaste dagarna verkligen fastnat för att lägga pussel. Hon har några bebispussel, sådan här knoppussel. De är ju ingen utmaning längre. Och så har hon ett rampussel. Det var klurigt ett par läggningar men nu går det också som en barnlek (*hahaha*). I dag fick hon handla sig ett par nya pussel. Det var två pussel i varje kartong, så det blev ju totalt fyra nya pussel. Och det är inga rampussel, utan "riktiga" pussel. Svisch sa det så hade hon lagt alla fyra. Hon bad bara om hjälp vid något enstaka tillfälle. Jag är tokimponerad av både hennes tålamod och talang! Varje pussel var på 20 bitar, så de var ju ändå ganska så stora.

Sen har hon också börjat intressera sig jättemycket för att skriva och de olika bokstäverna. Hon ska ofta skriva och ibland får hon till helt perfekta bokstäver och vet vilken det är. Tror hon inspireras mycket av de äldre barnen på dagis.

Så idag handlade vi också en pysselbok med bokstäver. Tror vi inviger den i morgon...

Annars har dagen bjudit på vanliga veckoridlektionen för lilla prinsessan. Knatte hoppade högt över hindret, men lilla prinsessan hoppade högre ;-) och gjorde en väldigt snygg avsittning rätt ner i marken! Lite tårar och tröst senare satt hon i sadeln igen och fortsatte hoppa.

Väl hemma igen värmde vi oss med ett bad och en dusch och sen for vi iväg på shoppingrundan.

Vi handlade faktiskt en superfin vårjacka till prinsessan också! Så nu längtar vi bara till det blir dags att inhandla gympadojjor och sandaler! Men det kan inte vara länge kvar nu! Våren hänger verkligen i luften!

Nu laddar vi för en ny arbetsvecka. Ska bli spännande att se hur många barn som får vattkoppor den här veckan? Undrar när det blir lilla prinsessans tur att bli prickig?

Lilla prinsessan nya fina, vårjacka!

*kramar*