onsdag 31 december 2008

Gott Nytt År!

Jaha, då var det då nyårsafton idag! Jag ska strax ordna lite lunch åt lilla prinsessan och mig. Sen stoppar jag henne i badet så kan jag bädda sängarna och kanske rasta snabeldraken en sväng under tiden...? Sen är det dags att förbereda fläskfilén som ska serveras i kväll. Menyn för ikväll ser ut som följer:
Välkomstdrink - Vit glögg med smak av lime och vit choklad i glas med massor av krossad is, en limeskiva samt en kvist citronmeliss.(påminnelse till mig: frys mer is och krossa den!)

Förrätt - Fetaostfylld avokadohalva med lufttprkad parmaskinka på en bädd av ruccolasallad. Till detta bjuds en chardonnay

Varmrätt - Vitlöksdoftande potatisgratäng och vitlöksostfylld helstekt fläskfilé, grönsallad. Eventuellt blir det en rödvinssås till. Till detta bjuds en Merlot.

Dessert - Vanilj pannacotta dekorerad med färska jordgubbar, physalisbär, färsk passionsfrukt, chokladstick samt en kvist citronmeliss. Till detta bjuds ett mousserande.

Under kvällen bjuds på choklad, snacks och dryck av olika slag.
Vid tolvslaget skålar vi i mousserande.
Efter tolvslaget bjuds på ostbricka, kex, vindruvor, päron. Rött samt vitt vin serveras till.

Nu, dags att sätta fart så jag hinner allt som ska hinnas, jag bör gärna hinna duscha själv också innan gästerna kommer vid 17-17.30...

Hmmm.... vad ska jag ha på mig? JAG HAR INGET ATT HA PÅ MIG!!! *paniiiiiik*

*kramar*

tisdag 30 december 2008

Mitt 2008

Årets aldrig gjort förut: Tillbringat en dag på Kastrup! Det blev ju så när Londonplanet var 8 timmar försenat... Och sen har vi ju det här med köksrenoveringen!
Årets nyårslöften: Det håller jag för mig själv :-)
Vem dog 2008? Amanda... En liten flicka jag aldrig fick chansen att träffa men som berört mig väldigt mycket. Och min lilla farmor.
Årets hälsa: Fantastiskt bra! För hela familjen, faktiskt.
Årets lärdom: Det blir aldrig som man har tänkt sig (som vanligt)
Årets framgång: Tja... jag fick ju löneförhöjning :-)
Årets skada: Ingen alls!
Årets inköp: Lucy (min laptop!)
Årets matupplevelse: London! Och då menar jag inte i positivt om matupplevelsen...
Årets film: Har inte sett någon film som klassar sig till titeln "Årets film"...
Årets slöseri: All mat man handlar hem men som tenderar att bli för gammal och hamna i soppåsen...
Årets glädje: Lilla prinsessan! Alltid!
Årets jul firades med? Pappamannen, lilla prinsessan min kära moder jord, alla tre systrarna och lillebror, mina två svågrar och mina två systerdöttrar.
Årets TV-program: Ugly Betty, Heroes och Medium
Årets önskan: Att 2009 ska bli "vårt" år
Årets födelsedagar: Faktiskt ingen speciell födelsedag alls som firades under 2008. Jo, såklart!!! Fina vännen L som blev 29+ ;-)
Årets onödiga: Allt godis och snask jag stoppat i mig :-)
Årets sämsta: Att Sterling gick i konkurs så vi inte kommer iväg till Kreta i sommar
Årets må bra: Mina vänner och min familj!
Årets sedda kändis: Har inte sett en enda kändis live under 2008.
Årets saknad: Pappsingen!
Årets människa/or: Allra bästabästisen L, svägerskan M och alla mina andra fina vänner!
Årets blogg: Ketchupmammans! Läser man hennes blogg så får man sig oftast ett skratt om dagen!
Årets krångel: Min kropp!
Årets inte gjort: Allt jag borde ha gjort men inte fått ändan ur vagnen att göra...
Årets motion: En månads styrketräning i somras
Årets flopp: Att uppleva London med en 2,5 åring!
Året om din blogg: Min ventil i vardagen. En trogen skara läsare som orkar trada sig igenom det ena inlägget efter det andra och emellanåt komma med kloka kommentarer! Dessutom fick jag ju min första blog-award.

Jaha... och sammanfattat såhär så skiljer sig inte 2008 så värst mycket ifrån 2007. Enda skillnaden är väl egentligen att man har blivit ett år äldre men kanske inte ett dugg klokare...

*kramar*

Blivande sprängare?

Idag när pappamannen kom hem från jobbet så åkte vi iväg för att handla det sista inför middagen i morgon och så stannade vi på vägen hem för att handla lite raketer. Jag tycker det egentligen det är jätteonödigt. Där kan man verkligen tala om att bränna sina pengar! Men samtidigt hör det ju liksom nyårsafton till att skjuta några raketer. Så i år blev det två jätteraketer och en stor låda man ställer på marken som det ska komma massa fina grejjer i från. Sen kom jag på att vi får nog ha något litet också att smälla iväg för lilla prinsessan innan hon ska gå och sova. Jag gissar att hon inte kommer orka ända till tolvslaget (även om hon i morgon faktiskt får lov att vara vaken så länge!). Sagt och gjort, vi tog en förpackning med fyra ganska stora raketer i. En röd, en grön, en gul och en blå. "Den är till mig!" sa lilla prinsessan bestämt och tog raketförpackningan under armen och traskade i väg. Raketer i ungefär hennes egen längd. Stolt och totalt jättenöjd. Speciellt med den röda raketen! Sen blev det ju lite jobbigt när vi kom hem och vi var tvugna att förklara för henne att vi ska inte skjuta upp dem förrän i morgon kväll! Hoppas hon blir nöjd, med sin röda raket!

Sista dagen på 2008 i morgon... Min och pappamannens bröllopsdag. 4 år som gifta... 2008... Ett år som bara svischat förbi. Roliga minnen och händelser och tråkiga minnen och händelser. Jag tror jag ska göra en likadan sammanfattning av det här året som jag gjorde om 2007! Ja, det ska jag! Den kommer snart :-)

*kramar*

Jag har fått en award!

Min första Blog-award *stolt* (eller nå´t...) Jag har förärats den här utmärkelsen av Teskedsmamman




Med awarden följde lite förhållningsregler och de anges nedan.
Regler:
1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
2. Länka till den bloggen du fick den ifrån
3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden.
Jag tänker ge den här vidare till följande:
3. Nina
Grattis till er :-)
*kramar*

10 dagar kvar!

Om 10 dagar sitter jag på flygplanet! Antagligen fullproppad med Moder Jords sömntabletter ;-). Jag verkligen hatar att flyga och speciellt då med Boeing 747 (som anses ha störst kraschstatistik i världen...) och givetvis är det en sån jäkla flygmaskin jag ska sitta i från Paris och hela vägen över Atlanten! Men, vi får väl hoppas att det går bra... Och att vi inte fastnar i Bermudatriangeln. Kollade nyss på väderprognosen för Punta Cana. Den visar från idag och fjorton dagar framåt och vi kommer ju först den 9 januari, men det ser lovande ut! Strålande solsken och 23-29 grader i skuggan! Nu såg jag ju bara fram till den 12 januari, men risken att det ska bli annat väder är minimal! Härligt!


Tänk... snart befinner vi oss på den här helt underbara vita sandstranden under svalt skuggande palmer med kall Piña colada. Livet är underbart ibland!



Eller så kan vi välja att slappa vid hotellets pool. Om man inte skulle "orka" gå till stranden :-) Inte heller helt fel...
Snart, snart, snart....

*kramar*

måndag 29 december 2008

Aha-upplevelse

Fy 17 vad jag mådde risigt igår... Trött som ett helt ålderdomshem, illamående, frös så jag skakade. Och ont i vänstra överarmen hade jag. Vänta lite nu... Ont i vänstra överarmen...?! Hmmm, vi fick ju andra sprutan med Twinrix i lördags. I vänster överarm. Kanske det har något samband med hur jag mår. Googlade på Twinrix och jajamensan. Någon mer förklaring till mina symtom behövs inte! Det mesta som var beskrivet under "biverkningar" stämde in: Illamående, buksmärta, huvudvärk, trötthet, frossa, lokal smärta kring området där injektionen tagits, aptitlöshet. Så det positiva med allt är ju att det verkar ju inte vara någon dunderinfluensa som jag ska åka på. Och det är ju skönt, för det har jag varken tid eller lust med.

Fortfarande är jag väldigt trött, lite lätt illamående och har ont i överarmen. Men jag får vila så mycket jag bara kan idag.

*kramar*

söndag 28 december 2008

All by myself...

Det händer sannerligen inte ofta. Att jag är ensam hemma... Men nu blev det så. Redan när jag vaknade i morse så kände jag att det här är ingen bra dag. Frös, ont i magen och illamående. Det gick över för en liten stund så vi kunde åka allihop och titta ut nya glasögonbågar till pappamannen. Sen mådde jag ok, förutom att jag frös så jag skakade. Åt lite lunch och gick och la mig och sov nästan två timmar. Blev väckt för det hade blivit dags att göra sig i ordning för att åka till farfar och G på årliga julfirandet där med pappamannens två syskon med familjer. Men det bara gick inte! Illamående igen och fryser som en tok. Känns inte alls bra i kroppen. Och sen då sitta med den här känslan och äta julmat, fika och ha trevlig.... Nej, pappamannen och lilla prinsessan fick åka själva! Trist, men jag hade inte pallat. Jag har liksom inte tid att bli sjuk nu så jag hoppas det är något snabbt övergående. Nu är jag ensam med lilla prinsessan i tre dagar (ja, pappamannen jobbar hela dagen på nyårsafton!) och då ska det städas här hemma, handlas inför semestern och inför nyårsafton sen vill jag gärna hinna med något annat på den här jul/nyårsledigheten än att först ta hand om sjukt barn och vara sjuk själv... Nej, jag måste vara bra i morgon igen!

Nu, njuta av tystheten och vira in mig i varma filten och sova någon timme till!

*kramar*

onsdag 24 december 2008

God Jul

Ja, det blev julafton i år också. Kl. 06:36 gick reväljen i familjen Kaos hus. Lilla prinsessan behövde gå på toa ocj på väg tillbaka till sängen så fick hon syn på att Tomten minsann hade lagt en julklapp i hennes julstrumpa!!! Jaha, pappamannen fick snällt koppla in TV:n på ovanvåningen så hon kunde krypa ihop i soffan och titta på sin nya film! i 40 minuter fick vi försöka sova, jag och pappamannen, sen ville hon inte titta själv. *gääääsp* och godmorgon du nya dag!
Efter frukost, julbad och påklädning av finaste julkläderna så dröjde det inte länge förrän hela stora familjen kom hit. Med massor av julmat och massor av julklappar. Men vår lilla prinsessan är inte ett dugg nyfiken på julklapparna. Hon har inte brytt sig en sekund om de som legat under granen. Ja, jag vet... vi har en konstig unge!
För en gångs skull åt jag mig inte illamående. Jag var redan lite illamående och med en grym halsbränna så det blev lite potatismos, bröd, ägg och några köttbullar. Känns hemskt... vi som hade massor av god sill, korvar, rödbetssallad osv. Men, jag får väl ta igen det nästa år. Knappt någon godisbit har jag ätit, inget kaffe, ingen glögg... Det enda positiva är ju då som sagt att jag inte ätit mig illamående i år! Nu har jag fortfarande kvar halsbrännan och den vägrar ge sig, trots två Link.
Jultomten kom hit och lilla prinsessan slängde snabbt fram sina nappar och var helt överens med sig själv att han skulle ha dem. So far so good... Julklappar delades ut, Tomten tackade för sig och vi fortsatte dela ut klapparna under granen. Lilla prinsessan tröttnade efter typ 2-3 julklappar. Sen fick jag öppna dem! En positiv sak med att vara mamma ;-)
Sen hände det! Lilla prinsessan blev paniktrött. Slet på sig nyöppnade pyjamasen, nyöppnade fleecefilten tog sin snuttekanin och illvrål: "Jag vill ha mina nappar!!!!!" Tur att vi hade lämnat kvar två nappar! Så så gick det med det... Inget nappavslut den här julen.
Nu är det lugn och ro i familjen Kaos hus igen. Pappamannen mixtrar med min wake-up-light-lampa jag fick av honom, lilla prinsessan sover. TV:n babblar i sitt hörn och de tända ljusen skänker oss värme och stämning.
Ikväll går mina tankar till nära och kära, alla som förlorat någon när och kär, de som inte har det lika bra som många av oss andra och en enorm saknad efter min lilla pappa...

*kramar* och god fortsättning på julen

tisdag 23 december 2008

Välkommen hit, Tomten!

Ja, nu är vi färdiga för att fira jul! Tack och lov har det inte varit något mer kräk i den här familjen sedan i söndags morse! Så även om det var en släng av en extremmild vinterkräksjuka, så har vi passerat rekommenderade 48 timmar i isolering. I morgon bitti är det t.o.m. 72 timmar sedan sista symtom. Så nog 17 vågar vi ha hit hela min familj. Dessutom är huset skurat från golv till tak. Golven är klorintvättade, dörrhandtag, skåpshandtag och trappans ledstång + fjärrkontrollerna är spritade. Toaletterna skurade. Jag har t.o.m. sprita lysknappar. Tja, vi har gjort vad vi kunnat för att skura bort alla eventuellt kvarvarande bacillusker.
Julklapparna ligger på plats under granen och i tomtens säck.
Nu hoppas jag att vi kan få fira jul i lugn och ro. Eller lugn och ro... Vi blir 12 personer varav en 3-åring, en nästan 2-åring och en 9-månaders, en tjurig 16-åring och resten vuxna och bland dem återfinns en turk och dominikan! Här blir det internationellt och barnvänligt :-) Nästa jul ska vi nog vara ensamma och fira :-)
Så, varmt välkommen hit Tomten! Vi är redo, är du?

*God Jul*

måndag 22 december 2008

"Varför får jag inte äta nu då?"

Uppochnervända världen för lilla prinsessa. Verkligen. Det kom inget kräk idag! Jippiiiieee!! Så idag har hon i princip fått dricka obehindrat av sin vätskeersättning och hon har även fått äta en del vitt bröd. Till lunch slog vi till på några matskedar ris! Lyxlunch! Och till middag idag serverades....*tadaaaa* RIS!! Lilla prinsessan åt sin portion och ville sen ha mer. Men nix! Äta lite och oftare var ordinationen idag. Hon tittade storögt på mig och trodde nog att jag skämtade. "Varför får jag inte äta nu då?!" Undrade hon storögt och förvånat. Tja, lilla gumman... hur många gånger har jag inte förklarat det idag? I morgon, vännen min, om det inte kommer mer kräk, då ska vi slå på stort! Då ska du få kokt torsk till det kokta riset!
Själv har jag precis kommit hem från en shoppingrunda som tog helt musten ur mig. Jag verkligen avskyr att gå i stora folksamlingar! Speciellt i vinterkräksjuketider! Så jag får nästan lite ångest när jag är tvungen att armbåga mig fram i den hord av människor (läs tonårstjejjer) som var samlade i Familias huvudentré. Varför det var ett inferno av översminkade, överparfymerade, fnissiga tonårstjejjer där? Jo, det visade sig att Idol-Alice och Idol-Kevin var där och uppträdde... Kunde jag valt en sämre dag att shoppa på?
Nåväl, jag fick tag på allt jag skulle, mission complete! Fast jag glömde ost och creme fraiche... Alltid är det något!

Nu ska jag vila min mage som gör väldigt ont. Nej, nej.. Inget illamående! Säkert bara stressmage efter de gågna fyra dygnens kräkvaka, ingen direkt aptit och jag har ätit ungefär lika mycket som vår treåring har fått göra, d.v.s. typ ingenting.

*kramar*

Än så länge inget mer kräks...

men dagen är inte slut än... Jag hoppas verkligen att det är över nu, för jag pallar inte mer nu! Jag fick ringa hem pappamannen från jobbet idag igen. Sorry... Men jag är så psykiskt och fysiskt utmattad av det här som nu är inne på fjärde dygnet. Det blir ju inte lättare av att jag är på gränsen till emotofob. Hela tiden är jag på min vakt för att försöka avläsa hur hon mår, hela tiden tjatar hon om att hon vill ha macka, vatten, choklad eller något annat och att behöva säga nej hela tiden är verkligen inte roligt. Det är så jobbigt när de är så små att de inte förstår att man håller dem på "svältkost" för deras egen skull. Hon får ju vätskeersättning regelbundet var 15:e minut ungefär och redan igår eftermiddag började vi ge henne lite vitt bröd i små bitar. Men hon är som en jäkla fiskmås; gapar efter mer redan innan hon slukat det hon fått!
Jag hoppas att det vi petar i henne under dagen idag, inte kommer upp igen under natten eller i morgon bitti. Julafton är fortfarande hotad. Men naturligtvis är det viktigaste att lilla prinsessan får bli helt frisk.
Tack, min älskade pappaman för att du kom hem idag och avlastade! Jag hade inte pallat en hel dag till. Stor hjältepuss till dig!

*kramar*

söndag 21 december 2008

"Mamma, vart är min mage?"

Lilla prinsessan som ju, av förklarliga skäl, i princip inte har ätit någonting sedan i torsdags kväll, tittade på sin mage och frågade sedan "Mamma, vart är min mage?"
I normala fall har hon sin bebisknubbiga mage, men efter nästan tre dygn utan mat så blir den ju såklart plattare. Jag undrar hur många kilo som har rasat av henne? Hon hade ju förvisso en del att ta av.
När jag förklarat varför magen försvunnit så tittade hon en lång stund på mig, la sin hand på magen och sa "Jag vill ha min mage igen". Lilla gumman, behåll den tanken i sisådär 12 år! Jag hoppas du är lika nöjd med din kropp då som du är nu!

Jag älskar dig, min lilla sjukling

*kramar*

Men vad faaaan är det här?

Lilla prinsessan kräks i fredag eftermiddag vid 13-tiden. Inget mer kräk på hela dagen och natten. Hon äter lite pasta vid middagen. Okej, söndag eftermiddag så kan vi känna oss "säkra". Trodde vi ja! Lördag morgon vid 7, lilla prinsessan kräks igen. Inget mer kräk på hela dagen. Hon får vätskeersättning 3-4 teskedar var 15-20 minut hela dagen, fram mot kvällen litelitelite blåbärsproviva och hon har fått äta litelite orostat vitt bröd. Dessutom har hon helt normal avföring.Okej... måndag kan vi känna oss "säkra". Söndag morgon, lilla prinsessan kräks igen!?!?! Okej, tisdag (lillejulafton) kan vi känna oss säkra.
Men nu ringer jag sjukvårdsupplysningen. Sköterskan jag pratar med säger att det är inte vinterkräksjuka. Och hon tycker heller inte att det verkar som en vanlig magsjuka. Och i ärlighetens namn; det tycker inte jag heller! Ongen har ju inte feber heller. Inte ont någonstans och hon beter sig precis som vanligt. Samma yrväder som alltid, så att försöka hålla henne på vila är inte det lättaste.
Tja, rådet jag fick var att fortsätta med vätskeersättning som jag gjort och sedan börja med skonkost. Men det gjorde jag ju igår och det funkade ju inte så himla bra.
Julafton är hotad!!! Låt detta vara sista kräkningen! Nu pallar jag inte mer. Jag vill inte ha all julledighet till att torka kräk!

*kramar*

lördag 20 december 2008

Mitt i allt elände

så har vi nu också en julgran! Klädd och fin står granskrället där i sitt hörn i tv-rummet. Så det känns som det kanske kan bli en fröjdefull jul i alla fall. Man kan ju alltid hoppas...

*kramar*

"Nu har vi kräk, här i vårt hus..."

Jaha, det var en kräkfri eftermiddag kväll, lilla prinsessan åt några pastaroner till middag och gick och la sig vid 19-tiden. En lugn natt för hela familjen. Vid 7 vaknar liten prinsessa och kommer in till oss. Jag försöker skicka in henne att sova igen men "mamma, jag har ont i magen!" fick oss upp ur sängen i rasande fart. "Gå in till hinken!" ropar jag och pappamannen ropar "In till toaletten!" vilket resulterar i en liten förvirrad kräknödig prinsessa som till slut kräks någonstans mellan hinken och toaletten... Jaha, bara till att spola upp mer vatten och klorin och skura golvet. Sen har det varit lugnt på kräkfronten. Har petat i hene vätskeersättning med jämna mellanrum och det har fått stanna kvar. Än så länge mår pappamannen prima. Mitt sitter nog mest i huvudet som inbillningsillamående, men vi får se vad det blir av det. Dricker mina "groggar" med Silica mag-tarm kiselgelé. Smakar som att dricka dammigt vatten, men det är super för orolig mage!
Nu vill jag inte ha mer kräk i den här familjen! Vi ska ju fira jul!!

*kramar*

fredag 19 december 2008

Fuck You

Fast det är verkligen inte den obscena gest hon gör, inte medvetet i alla fall... Hon visar glatt upp klisterlappen från kiwin som fastnat på hennes långfinger...

Min glamourösa fredag!

Fick sovmorgon ända till 9:30 i morse! Tack för den lilla prinsessan! Hon vaknade vid 8 men blev nöjd när jag stapplat ner för trappan och startat Bolibompamorgon åt henne. Sen åt vi lite frukost, hon en flaska välling och jag tog två smörgåsar. Efter det så började jag planera och packa lite för vad jag skulle ha med mig till Landskrona, där mitt jobb ska ha julfest och hotellövernattning i kväll. Jag provar outfiten en sista gång och konstaterar att det blir bra! Tar fram smyckena jag ska ha och skorna och lilla aftonväskan. Är det smoking så är det smoking! Lilla prinsessan är med och tycker jag blir fin! "du ser ut som en prinsessa, mamma!" Och det får man väl ta som ett gott betyg?!
Sen blir det fotvård och lackning av alla tjejnaglar i hela huset! För såklart vill lilla prinsessan också ha "lagnack"!
Kycklingen som jag ska laga till sen lunch/tidig middag ligger på tining i köket och jag sätter mig i soffan med lilla prinsessan. Jag surfar lite och läser på aftonbladet att vinterkräksjukan slår alla rekord i år. Härligt! Lilla prinsessan äter en clementin och tittar på TV. Sen händer det! Krääääääääk!!! Det fullkomligt sprutar ur lilla prinsessan! Soffan, mattan och tv-rumsgolvet fylls med en härlig blandning av gårdagens lunchpommes, välling och clementin! Faaaan, jag är själv hemma! In med Ongen i badrummet och placerar henne framför toan, ringer hem pappamannen för hur 17 ska jag reda ut den här röran själv? Ut med soffdynan och spola av den det värsta kräket. Jaha, nästa sak att tvätta är Ongen.Och sen golvet... Fy fan att ligga med näsan i spyor och torka... Jag är så otroligt stolt över mig själv att jag fixade det utan att spy själv! Har man kräkfobi så har man. Pappamannen undrade också lite småchockad hur jag kunde klara av det och jag vet faktiskt inte. Jag var ju tvungen! Man kan ju inte ha kräk på golvet heller!
Så min glamourösa fredag med smokingmiddag byttes i ett nafs mot mjukisbyxor och spyhink...
Nu verkar hon förvisso må alldeles utmärkt. Hon säger själv att clementinen fastnade i halsen, men så mycket kräk för det? Men det blir inget julbord för mig. Jag vägrar ha på mitt samvete att jag ska ha smittat ner alla som äter där eller mina arbetskollegor.
Jag hade ändå en dålig hårdag idag...

*kram*

onsdag 17 december 2008

partyparty

Idag har lilla prinsessan haft sin sista dag på Jorden på väldigt länge. Inte alls så hemskt som det kanske låter, men hon ska inte vara på dagis igen förrän sista veckan i januari! Långledigt! Idag hade de haft julfest, dansat kring granen ute på gården och så hade tomten kommit dit! De hade fått en cykel till dagiset i julklapp av tomten. Historien förtäljer inte om det var en riktig cykel och om det bara var en cykel... Men Ongen var glad i alla fall!
Själv har jag varit och handlat inför jobbets julfest på fredagkväll. Vet ni hur svårt det är att planera hur mycket snacks som går åt till 14 personer? Vi har turen att ha en kille som jobbat som bartender så han har fått sköta inhandlandet av det drickbara och de tillbehören! Jag gissar att groggarna kommer bli starkare och starkare vartefter kvällen går och bartendern får mer och mer innanför västen :-). Som vanligt är vi bortskämda med att man kan lämna plånboken hemma när jobbet ska festa!
Sista arbetsdagen för i mig imorgon, sen tar jag jullov. Ni anar inte hur mycket jag längtar efter att få vara ledig! Och snart är det dags att flyga till västindien. Ni anar inte hur mycket jag längtar efter att få sol, salta bad och piña colada!
Men, men... först ska jag jobba en dag och den arbetsdagen avslutas med en härlig ansiktsbehandling!

*kram*

tisdag 16 december 2008

Omskakande morgon

06:15 ringer klockan. Ligger kvar en pyttestund och bara försöker öppna ögonen. Helt plötsligt börjar hela huset skaka. Sängen skakar. Öppnar ögonen och förösker komma på varför huset skakar. Är det en lastbil som kört in i huset? Nej, jag har ju inte hört någon smäll... Märkligt. Jordskalv? Nej, det är inte möjligt. Vi har ju inga jordskalv i Sverige heller! Löjligt. Men huset skakade faktiskt! Ringer pappamannen och berättar att huset håller nog på att rasa ihop! Han tycker jag har inbillat mig, att jag hade en "konstig känsla". Hmmm, ja jo, jag har nog bara inbillat mig att huset och sängen skakde och fönsterrutorna skallrade. Eller hur?! *ironi*
Fast sen visade det sig att det ju faktiskt var ett jordskalv! Snälla, snälla, snälla jordklotet! Kan vi inte få sådana här småskalv varje morgon för jag har nog aldrig kommit ur sängen så här fort på morgonen tidigare!

*kramar*

söndag 14 december 2008

Tomten kommer i år med!

Joråsåatt... nu blir det riktig jul hos oss i år! Tomten kommer till oss också! Tack och lov för det! Tur vi slapp hitta på någon dålig ursäkt för tomten som inte kom. Stackars barn vad man tutar i dem alla möjliga slags lögner för att de ska få en "lycklig barndom" :-)

*kramar*

Efterlysning - TOMTE!

Jäklars alltså... Den tomte vi hade inbokat har lämnat återbud. Var 17 hittar man en tomte nu då? och det funkar inte med någon som vi brukar träffa, dem avslöjar lilla prinsessan med en gång. Vi måste ha en tomte! Lilla prinsessan ska ju lämna sina nappar till tomten och hon ser så mycket fram emot tomten ska komma...

*paniiiiiik*

torsdag 11 december 2008

Hokus pokus.... Nytt kök!

Gamla köket, totalt 1 m arbetsyta...

Här har vi rivit bort laminatgolvet och börjat riva ner innerväggarna

Hahaha... Jag går loss på råsponten med fogsvansen!


Hjälp! Vi har inget fönster!



Sådär ja! Nytt fönster på plats! Lägg även märke till nya gipsväggen!


Ett till nytt fönster!


Gamla köket och nu har vi fått in golvgipset!


Nya köksinredningen på plats och bänkskivan. Dock inte nya spishällen... ca 7 m arbetsyta!


Sådär ja! Spishäll och ugn på plats också!


Sett från kontoret! Och diskmaskinen är inkopplad!


Tegelväggen som ska restaureras.
Mycket gjort, men en del återstår! Jag lovar att lägga upp de sista bilderna sen när det är helt klart!
Stor eloge till pappamannen som gjort i princip allt själv!
*kramar*

Liten 3-åring

Fina paketer till fin prinsessa


Åh, ett par Hello Kitty strumpbyxor!


Ett paket till! (Som innehöll ett par vanliga Hello Kitty strumpor)


Jag kan inte minnas att jag öppnade mina paket såhär fint när jag var liten...



Hmmm, mat till dockorna...?!


Jättestor paket!!



Och på eftermiddagen låg en paket med de här fina kläderna i postlådan från gudmor L, blivande maken M och fina killarna L och O


Tack för den Ica...

Idag fick jag tidningen Buffé, som den trogna Icakund jag är. En värdecheck och en inspirerande mattidning. Tack så mycket Ica! Sen läste jag bladet som värdechecken satt på. Där stod det: "Hej T och M!" och så fick vi extra bra priser på varor vi handlar ofta: Rårörda lingon, låglaktos vaniljvisp, ostbågar... Jaha ja... Så det är DET vi handlar för ca 4000 kr/månad?! Undras om det är gott att hälla vaniljvisp över rårörda lingon och kanske ha som dippa till ostbågarna?

Någon som vill ha fredagsmys hos oss i morgon?

*kram*

onsdag 10 december 2008

"Vad är det här för dag?"

"Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för det här är lilla prinsessans dag! Hurra, hurra, hurra!"
Grattis till vår 3-åring! (Fast egentligen blir hon ju inte tre år förrän efter kl. 10:45 i förmiddag ;-))

*kram*

tisdag 9 december 2008

Vet ni vad?

I kväll för 3 år sedan, då var det en fredag kväll. Jag tror det var finalen på Idol och jag fick tokbryt på att vara gravid! Efter mycket tröst av en tålmodig pappaman och lite peptalk från en rar barnmorska på förlossningen så gick vi och la oss kring midnatt. Nio dagar över tiden och inte en enda känning av att det skulle kunna komma en bebis inom snar framtid.
Men... imorgon är det tre år sedan hon äntligen kom till oss! Vår alldeles egna lilla Nobelprinsessa! Och de senaste dagarna har hon pratat längtansfullt om sitt kalas, att jag och pappamannen ska sjunga "mådeleva" för henne på morgonen. Goa lilla Ongen. Vad vi älskar dig!

*kram*

måndag 8 december 2008

Utvecklingssamtal

Idag har jag fått reda på hur utvecklad vår dotter är. Eller invecklad... Eller så var det bara ett invecklat utvecklingssamtal. Det kvittar. Hur som helst så samtalade jag och dagisfröken C om lilla prinsessan. Tre månader har hon gått på Jorden. Och hon trivs som fisken i vattnet. Och de trivs med henne. Det är ju tur det! Jag fick reda på att bästa kompisarna är Joel 5 år och Frida 3,5 år. Att hon har bra grovmotorik och är väldigt vig men är lite klumpig och ja, det låter som vår dotter. Hon har alltid varit lite av en sittande Buddah. Finmotoriken är det lite sämre med så jag fick som förslag att lilla prinsessan ska få en sax. Ursäkta, nu är det lilla prinsessan vi pratar om. En sax till henne då måste vi sätta en sån där kedja i den som de har på presentinslagningsborden i affärerna och inom den radie som kedjan når, får vi se till att endast ha klippvänliga saker! Andra förslag var att rita eller trä pärlor. Rita har vi provat med olika resultat; äta blå krita för att sedan kräkas upp den och med ett leende konstatera att det kom kräk... eller med tuschpennor med ett resultat att pappret är lika vitt som innan tuschpennorna togs fram medan lilla prinsessan har antagit olika färgnyanser... eller vattenfärger med resultat att alla färgkakorna är svarta och pappret börjar anta formen av pappersmassa igen.
Pärlor då? Jodå, vi provade att pyssla pärlplattor en gång. Resultat; jag och pappamannen gjorde pärlplattor och lilla prinsessan slängde pärlorna på golvet... och trä dem på snöre och göra halsband har vi också provat. Resultat; två på snöret och 25 i munnen. Pärlorna plockades bort på grund av säkerhetsskäl.
Annars så är talet väl på plats för en treåring. De är väldigt imponerade av att hon kan så svåra ord... T.ex. statisk elektricitet. Sen gillar de hennes lillgamla sätt att uttrycka sig på; "Åh, vilken häääääärlig dag!"
Dock så har de lika svårt som vi föräldrar att förstå hennes, ibland, väldigt märkliga sociala samspel. T.ex. precis när hon börjat på Jorden och hon ville leka med någon så gick hon fram och knuffade personen?! Hon har svårt att förstå att någon blir arg, ledsen, irriterad när hon knycker en sak som någon annan har, när man tränger sig före eller förstör något som någon annan gjort. Men vi jobbar på det. Mer social träning på schemat alltså.

Nu ska jag vara lite social med pappamannen. Kanske ropa några "hurra!" och säga några "Åh, fiiiint det blir!!!" nu när han håller på och ska pussla det sista med klinkern i köket! För det blir verkligenverkligen jättebra!

*kram*

*kram*

lördag 6 december 2008

Omkullkastade planer

Jaha, idag skulle jag och lilla prinsessan åkt med fina vännen L och goa lilla I till Helsingör på julmarknaden... Istället sitter jag här hemma i soffan och tittar på ännu en Barbiefilm... Lilla prinsessan var extremt kelig och gosig igår på förmiddagen = allt är inte ok med henne. Sen kom nysningarna och en rinnande näsa och lila ringar runt ögonen. Bara till att messa L och förklara läget men vi åker i alla fall, lite snor är ju inte hela världen och vi skulle ju vara utomhus. Innan jag går och lägger mig så smyger jag in till lilla prinsessan och redan när jag närmar mig hennes säng så känner jag hur hela ungen fullkomligt glöder. Fram med napptermometern som börjar spela "Blinka lilla stjärna" och stannar på 38.9... Messa till L igen och berätta läget och att vi får höras på igen på morgonen. Sen hinner jag knappt lägga huvudet på kudden innan prinsessan kommer in till mig och är ledsen. I flera omgångar och i flera timmar får jag sedan sitta, halvsovande, vid hennes säng. Hon är kokhet och har svårt att sova, men till sist kommer John Blund och jag får också somna!
Så det var med grymt dåligt samvete jag fick ringa L i morse och berätta läget. Mest dåligt samvete har jag mot I som hade sett fram emot det här så länge! *kramar* till dig I!
Vi får se hur det är med febern under dagen idag, vi är ju bjudna på adventsfika hos lillis i morgon. Men vi får nog ställa in det också. Trist, men så är det ibland.

*kramar*

torsdag 4 december 2008

Simsnigel

Den här torsdaegn började allt annat bra. Tog lite för lång sovmorgon så det blev stressigt innan vi kom iväg. Snorhalt ute och igenisad bil. När vi kör genom skogen så kvittrar lilla prinsessan glatt i baksätet: "titta vilddjuren, mamma! Nu kommer vilddjuren och tar oss, mamma!" "Jaja" muttrar jag lite stressat morgonsmåsur, inte alls intresserad av att titta på vilddjur utan vill hellre ha full koncentration på blankisig väg. "Akta dig för vilddjuren, mamma!" Och ja minsann, där fick jag panikbromsa för helt plötsligt stod det två rådjur mitt på vägen! Akta sig för vilddjuren, var det ja! Men det gick bra, de skuttade över vägen och jag fick inte sladd!

Kvällsmaten idag bjöd på lite försmak av julen; prinskorv, köttbullar, vörtbröd, ägg, rödbetssallad och sill. Lilla prinsessan tittade storögt på mig när jag frågade om hon ville ha sill.
"Vill du smaka lite sill?"
"Bacill, mamma?! Är det bacill?"
"Nej, det heter S-I-L-L, det är fisk"
"Bacill... Ja vill ha bacill"

Efter en stund ser jag att lilla prinsessan har stuckit gaffeln i sillbiten och kör runt med den på tallriken.
"Hörru, inte leka med maten! Ät din sill!"
" Det är ingen bacill, det är snigel!"
"Eh, nej... det är sill. Fisk. Ät nu."
"Det är simsnigel, mamma! simsimsimsim..."

Se där ni! Har ni ätit simsnigel för?

*kram*

"Jag har..."

Jag har blivit utmanad av fina Loppan! Givetvis antar jag utmaningen! Skit vore väl annat ;-)

Jag har:
( ) hånglat med någon av samma kön
(x) varit kär
(x) fått sparken
(x) varit i knytnävsslagsmål
(x) rymt hemifrån
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak
( ) blivit arresterad
(x) hånglat med en främling
(x) gått på en blinddejt
(x) ljugit för en kompis
( ) varit kär i en lärare
(x) skolkat
( ) sett någon dö
( ) varit kär i en av mina internetkompisar
( ) varit med på TV
(x) flugit
( ) spytt i en bar
( ) sett en del av dig själv brinna
( ) ätit sushi
( ) åkt snowboard
( ) varit i ett våldsamt förhållande
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
( ) haft ett te-party
(x) byggt ett sandslott
(x) lekt uppklädd
(x) åkt släde
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) somnat i skolan/på jobbet
( ) använt ett falskt id
(x) tittat på en solnedgång
( ) varit med i en jordbävning
(x) rört en orm
(x) sovit under stjärnorna
( ) blivit rånad
(x) blivit missförstådd
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
( ) blivit avstängd från skolan
(x ) varit i en bilolycka
(x) haft kramp
(x) känt mig som en utstött
(x ) hatat mitt utseende
( ) varit med i radio
( ) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt ditt hjärta
(x ) varit besatt av post-it lappar
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna
(x) varit vilse
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag håller på att dö
(x) gråtit mig själv till sömns
(x) lekt polis och rånare
(x) sjungit karaoke
(x) betalat för mat med bara mynt
( ) gjort något med dig själv som du inte borde gjort
(x) busringt
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
(x) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon du bryr dig om
(x) gjort upp eld på en strand
(x) åkt rullskridskor
(x) fått en önskan inslagen
( ) haft sex med en apa
( ) hoppat från en bro
( ) sagt till en främling att du älskar honom/henne
( ) kysst en spegel
(x) sjungit i duschen
(x) burit en svart klänning
(x) drömt att du gift dig med någon
( ) limmat fast din hand i något
(x) fastnat med tungan i metall
( ) kysst en groda
(x) suttit på ett tak
(x) skrikit så att du inte fått luft
( ) byggt en kärra
(x) pratat i telefon i mer än sex timmar
(x) stannat uppe hela natten
(x ) inte duschat på en vecka
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd
( ) haft en träkoja
(x) är rädd för att titta på skräckfilm ensam
(x) tror på spöken
( ) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
( ) blivit puttad i en pool med kläderna på
(x) blivit tillsagd av en främling att du är het
( ) brutit ett ben
(x ) fångat en fisk och sen ätit den
(x) skrattat så mycket att du grät
(x) gråtit så mycket att du skrattade
(x) fuskat på ett prov
( ) haft en Britney Spears-skiva
(x) glömt någons namn
(x) sovit naken
(x) sårat någon du älskar
(x) blivit sårad av någon du älskar
(x) tittat på mer än tre långfilmer i sträck
(x) sprungit tills du ramlat
(x) tjuvtittat i tjejernas/killarnas omklädningsrum

Kopiera följande påstående och svara själv på dom. Utmana sedan 5 personer att svara på "jag har".

Jag utmanar Bea, Linda, Nettan, Teskedsmamman och Stefan (om du orkar)

*kramar*

tisdag 2 december 2008

Lusingar...

Jag älskar dagismiljön! Verkligen. Jag gör verkligen det. *ironi* Speciellt på vintern. För visst är det härligt med alla förkylningar, magsjukor, blöta stövlar och allt annat som frodas då. Nu har vi förvisso klarat oss ifrån både förkylningar och magsjukor hela hösten (peppar, peppar). Blöta stövlar har vi dock gott om... Och förhoppningsvis klarar vi oss i från "allt annat som frodas" också. Just nu är det som det tydligen kan frodas av löss! *hua* Lusingar... Storspan i liten prinsessas kalufs görs dagligen. Jag tycker det är helt galet att de här små krypen fortfarande existerar. Och nu verkar det ju dessvärre som att de flesta lusarna i samhället har blivit resistenta mot de lusmedel som finns. Så upptäcker vi några småkryp så blir det väl luskamning för hela slanten.
Nu ska jag steka pannkakor och fixa matsäck till lilla prinsessan. I morgon ska de på utflykt till julmarknaden i Helsingör. Hoppas det slutar ösregna till dess. Annars får vi nog fler blöta stövlar att ta hand om i morgon.

*kramar*

lördag 29 november 2008

Tänk om hon kan se och tala med de döda?!

Min käre far finns ju inte kvar i jordelivet längre, tyvärr. Det är snart fem år sedan han helt plötsligt, utan minsta förvarning, gick bort. Lilla prinsessan har således aldrig träffat honom. För några månader sedan så började hon helt plötsligt att prata om Morfar. Vi kunde t.ex. säga att vi skulle åka till mormor. "Ja och till Moffa också!" kunde hon då svara. Hon har pratat om att Moffa ska komma och hälsa på henne. I går var vi inne ett ärende på Telia. I butiken finns det ju såklart telefoner som ska provas av lilla prinsessan. Hon provar ett par stycken, tar sedan tag i en lur och börjar prata. Länge. Med "lyssnapauser". Prat, lite fniss och avslutar med "Puss och kjam!" Jag frågar vem det var som hon pratade med och hon svara som den självklaraste sak i världen: "Moffa"... Hmmm, kan döda kommunicera genom telefonen på det där viset? Jag får nog tillägga att det inte var första gången som hon pratade med Moffa i telefon. Fast jag har inte direkt reflekterat över det, inte förrän igår.
I morse kom hon in till oss på morgonen. Det var fortfarande mörkt. Lilla prinsessan ville tända lampan men jag sa nej. Hon mumlade något till svar som jag inte hörde och så sträckte hon ut sin arm för att tända. "Nej, sa jag!" sa jag till henne. "Jag vill sova, du får inte tända nu!" "Men mamma, spökena är rädda för mörkret!" Jaha, vi har mörkrädda spöken! Såklart fick hon tända en lampa då! Inte kan vi ha mörkrädda spöken i huset! Och visst kan det stämma att vårt husspöke är mörkrädd! Det är ju en liten pojke som bor här hos oss. Jag har själv "sett" honom. Ärligt, nu måste jag verkligen ta reda på om det faktiskt kan ha varit så att det en gång bott en pojke, i säg 5-6 års åldern, här som nu har blivit "spöke"...

*kramar*

Varde ljus!

Idag har vår supersnälle elektriker varit här hela dagen och kopplat in all el i köket! Så nu slipper vi förlängningssladdat kors och tvärs för att ha ljus i köket, vi kan ha mikron i köket i stället för på en stol vid TV-rummet och snart kan vi flytta in kyl och frys från kontoret till sina nya platser i köket! Och i källartrappen har vi fått tillbaka elen också, så nu slipper vi treva oss fram i en livsfarlig trappa ledda av ljuset från en liten ficklampa! I februari (efter födelsedagskalas, jul- och nyårsfirande och semester) så ska vi börja dra i alla eltrådar i hela huset. Byta elcentral och snygga till eldragningen, från övervåning till källarplan. Ett nödvändigt ont, men den eldragning som idag finns i huset är från antingen 1945 (husets byggår) eller så är det amatörmässiga nydragningar som är allt annat än godkända! Lite livsfarligt, enklat beskrivet. Men nu är i alla fall köket elsäkert. Alltid en början.

*kramar*

fredag 28 november 2008

Ögonlocksförkortning?

Kan man göra det? Två öonläkare har idag "hmmm":at, skakat på huvudet, kliat sig i huvudet, småpratat med varandra och färgat mitt öga med gul vätska, lyst i ögat, kollat trycket i ögat och dragit och vänt på ögonlocket. Så nu är det som en uttjänt rullgardin :-)
Ögat då? Nej ingen fara alls med själva ögat. Inga repor på hornhinnan, inet konstigt alls med ögat, faktiskt. Men med ögonlocket! Det är tydligen rejält irriterat så det är totalt linsförbud i minst 3-4 veckor! Salva i ögat varje morgon och kväll i 7-10 dagar. Återbesök om det inte blivit bättre efter då 4 veckor... *suck* Men jag är väldigt glad för att det inte var någon skada på själva ögat!
Lilla prinsessan skötte sig precis så bra som man kan förvänta sig av en treåring och belönades med en tablettask...
Både hon och jag har dessutom varsin öm överarm sedan sprutorna igår eftermiddag. 4 veckor kvar till nästa stickdags!
Så nu är vi hemma igen och lilla prinsessan och jag ska mysa ihop oss i soffan och vila. Det var en tidig morgon för oss båda.

*kram*

torsdag 27 november 2008

Ögonkliniken i morgon...

Undrar hur det ska gå? Kl.8 på morgonen ska jag vara där och jag måste ju ha lilla prinsessan i släptåg... Så länge de inte behöver bedöva ögat är ju allt lugnt. Sist jag var där, efter att pappamannen råkat fastna med sitt finger i mitt öga (men den historien tar jag inte nu...) så droppade de bedövnigsdroppar i ögat. Resultat: jag kunde inte se på hela dagen! Blir spännande att ta sig hem från lasarettet med Ongen och sen vara hemma med en treåring, ensam, utan att kunna se! Men det ska väl gå det med. Hoppas ju att de slipper bedöv ögat. Men det är så himla obehagligt när de bänder upp ögonlocken åt alla håll och kanter. Jag hoppas att det inte är något allvarligt. Men efter att ha låtit ögat vila från linser sen i måndags kväll, så känns det i princip som vanligt nu. Lite "grusigt" på morgonen/förmiddagen, så kanske det var en rispa på hornhinnan trots allt som nu då fått läka?!
Snart dags för massa sprutor! *hua*

*kramar*

onsdag 26 november 2008

Självplågare?

Alltså, jag bara måste vara en självplågare. Lägg till att jag även kommer vara barnmisshandlare OCH mansmisshandlare :-)
I morgon är det dags för vaccinering. Alla tre ska få varsin första spruta (av tre) av Twinrix mot hepatit A och hepatit B. Jag och pappamannen ska dessutom ta varsin spruta mot polio plus att jag ska passa på att förnya min difteri/stelkramp. Tja, tre sprutor på en dag för mig... *ajajajaj* fast sen är vi skyddad för minst 30 år framåt! Pappamannen får "bara" två sprutor i morgon och turligt nog blir det bara en för lilla prinsessan, men hon ska å andra sidan få sin första grogg Dekural. Återstår att se om hon tänker dricka det. Funderar på att ta en sådan grogg själv också, så slipper vi förhoppningsvis tjuriga magar... Räserbajs är ju aldrig kul, men det är desto mindre kul att få det i tropikvärme där det är hyfsat svårt att hålla vätskebalansen ändå, i alla fall på en treåring! Sen pausar vi från sprutor i ca tre veckor innan det är dags för Twinrixspruta nr.2 för oss allihop.
Tänk, vi betalar massa dyra pengar för att plåga oss själva! Hela sprutkalaset kommer landa på ca 3800 kr!!! Men man får väl se det som en billig investering med tanke på att skyddet räcker i minst 30 år plus att vi kommer slippa massa läskiga sjukdomar! Vi ska ju bara ha roligt på semestern!
Nu, dricka en hemmalatte och sedan kanske assistera pappamannen lite i köket! Jaaaaa, det kommer snart bilder!

*kramar*

måndag 24 november 2008

Ögonuppdatering

Jag fick en akuttid hos min optiker. Åkte dit och hon tittade, men kunde inte se något. *suck* Hon kallar in en annan optiker, men hon kunde inte heller se något. *suck* De färgar mitt öga med gul koksaltlösning som då tydligen samlar sig kring ett område om det är skadat och i mitt fall verkar det som att jag har fått en liten rispa på hornhinnan. *suck* Linsförbud tills det är helt ok och remiss är ivägskickad till ögonkliniken på lasarettet, "för säkerhets skull" som det hette.
Ont gör det och irriterat känns det. Hoppas det inte dröjer allt för länge innan jag får tid på lasarettet... Just nu hoppas jag bara att ögat blir bra tills vi ska åka på semester!

*kramar*

Glasögonorm

Idag har jag fått parkera en cykel på näsan. Jag är glasögonorm. Det är jättelänge sedan jag hade tittorna en hel dag. Oftast brukar jag bara ha dem en stund på kvällen och ibland på morgnarna på helgen. Men nu måste jag ha dem hela dagen. Och snart ska jag ringa en ögonläkare... Jag har haft något på baksidan av ögonlocket som liksom "skavt" mot ögat. Skavet har ju inte kännts när jag haft linserna i. Men idag så vände jag lite på ögonlocket för att se vad det är som finns där som skaver. Jaha, en stor knuta, ungefär i en ärtas storlek!!! Kanske inte så bra att ha linser... Så det fick bli googlarna idag. Fast det är inte skönt. För nu liksom skaver den där "ärtan" hela tiden. Har inte tid att få några konstigheter nu! Jag hoppas det är något helt ofarligt som försvinner snabbt av sig själv nu när jag inte tänker använda linser på ett tag. Och att "ärtan" inte skadar själva ögat på något vis. Lika bra att ringa en ögonläkare med en gång... Fasiken då.

*blinkblinkblinkblink...*

söndag 23 november 2008

Man är inte sexig när man steker pannkakor

Upp i ottan i morse, som vanligt på söndagarna eftersom lilla prinsessans ridlektion börjar 8.30 *gääääääsp* Man var ju inte jättepigg efter att ha städat bort lite av allt murbruksdamm fram till 1-tiden på natten. Hoppning med lilla shettisen Freja. Hon är pigg och kvick i vanliga fall, men lägg till några minusgrader, snö och ett hinder så har ni en liten ponny som höll på att krypa ur skinnet. Lilla prinsessan kläckte ur sig, lillgammalt som vanligt (jag vet inte var hon får sina uttryck ifrån); "Åh, vilken härlig dag idag!"
En snabb sväng inom en biltvätt på vägen hem och gissa vad?! Vår bil är silverfärgad!! Det hade jag nästan glömt bort, jag trodde den var smutsgrå...
Hem och stoppa Ongen i badet och jag började grädda pannkakor till lunch. Iklädd strumpor, t-shirt och trosor är man inte sexig när man steker pannkakor. När pannkakan har gräddats färdigt och man vänt den och skakar loss den från järnet (så den ska lägga sig rätt inför stekning av sidan 2) ja, då upptäcker jag att det inte bara är pannkakan som skakar fram och tillbaka. Nej, det gör även vissa mer löst sammansatta delar av den här mamman. Allt från midjan och ner till knäna skakar fram och tillbaka i takt med pannkakan... Undras om det är en pik från min kropp att jag borde röra på mig. Ni vet, motionera... Tål att tänkas på i alla fall.
Fast nu ska jag sova.

*kram och godnatt*

lördag 22 november 2008

Host, host...

Min, för övrigt väldigt dåligt skötta, astma mår inte jättebra just nu. Ett tjockt lager av damm virvlar runt i hela huset. Vi började ju igår med att knacka fram tegelväggen och har fortsatt under dagen i dag. Pappamannen knackar fortfarande ner gammal puts och mer och mer tegelvägg kommer fram! Jag har blivit förvisad från köket... Innan idag så såg våra möbler och golv som hämtade från något gammal spökslott. Ett tjockt lager av finfint damm låg över dem! Sen kom vi på att vi kunde hänga upp ett par gamla lakan för dörrarna in till köket... Lätt att vara efterkloka. Förhoppningsvis så blir det klart i morgon med det här skitgörat. Men jösses vad det kommer bli fint! Vi kommer ha en egen liten caféavdelning i vårt kök. Ett kök som kommer vara som ett riktigt mingelkök. Åh, jag vill att det ska vara färdigt NU! Men... den som väntar på något gott... Fast nu tycker jag faktiskt att vi har väntat färdigt! I stort så ska ju allt vara klart till lördag morgon. Det är ju vår deadline för då ska vår elektriker koppla på all ström. Efter det så kommer det bara vara målning och sätta kakel kvar. Ja, jag ser att vi nog kanske blir klara till lilla prinsessans födelsedag. Eller iaf till jul! Härligt!

*kramar*

fredag 21 november 2008

Lugn, bara lugn

Det kommer bilder på nya köket. Jag lovar! Men det blir inte idag. Det kan jag också lova! Ni ska få se hur det såg ut innan vi började riva i det och hur det sett ut under tiden, fram till helt färdigt. Fast helt färdigt dröjer fortfarande några veckor!

Idag tog jag och lilla prinsessan bilen till Trelleborg för att hälsa på Moder Jord. Lilla prinsessan och hennes två yngre kusiner, Muffin och lilla N, skulle julfotograferas. Jag kan ärligt säga att jag är måttligt intresserad av julfotograferingar, men det var tre jättefina små tjejjer som tog plats på fårskinnet framför fejkbrasan och glatt lät sig fotograferas. Ja, ända till lilla prinsessan började skruva på sig och högt deklarera att "Jag måste bajsa!" och till lilla N fick syn på sin mamma och illvrålade tills hon var alldeles röd kring ögonen. Jag hoppas fotografen lyckades fånga tre små leenden, gärna på samma bild! Bara Moder Jord blir nöjd så är jag nöjd!
Att köra hem från Trelleborg var inte lika spännande. Massor av snö på vägen och mer kom det från nattsvarta himlen. Busiga änglar idag som haft kuddkrig hela dagen :-)
Vi kom hem, men det gick inte fort. Det var bara ett körfält som var snöfritt i princip hela vägen.
Och när vi kommer hem, ja då har pappamannen rivit ut hela gamla köket! Och vad tror ni den här mamman ser då? Jo, att på den biten av väggen vi tänkt placera kyl och frys, där finns ju faktiskt en gammal tegelvägg bakom putsen! Vad tror ni den här mamman får för idé då? Jo, om vi flyttar kyl och frys till andra änden av den här väggen så knackar vi fram tegelväggen! Sagt och gjort, så det satte vi igång med strax efter 22.30 i kväll! Det kommer bli skitsnyggt och har vi riktig tur så kan vi, i framtiden, koppla in en gammaldags gjutärnskamin i det hörnet för murstocken går där! Tänk vad mysigt, en gammal vedspis i köket! En sån där som man faktiskt kan laga mat på också! Shit alltså, det här köket blir bara bättre för var dag som går! Och ja, det kommer bilder. Men nu ska jag gå och sova så jag orkar leka i snön (om den fortfarande finns kvar) i morgon och knacka ner mer gammal puts från tegelväggen!

*kram och god natt*

torsdag 20 november 2008

Tänder ett ljus

Idag tänder jag ett ljus för lilla Amanda som i dag begravdes...
Jag kan inte sluta tänka på hur förbaskat orättvist livet är. Men jag är ju av den sorten som vägrar tro på att människan dör och sen bara tar allt slut. Jag vill så innerligt gärna tro att det finns något "liv" efter vårt jordeliv. Därför kan jag inte låta bli att säga att jag verkligenverkligen tror att Amanda sitter på sin alldeles egna stjärna och tittar ner på sina föräldrar, åker kana på regnbågen med de andra änglarna. När det regnar så är det änglarna som gråter för att en av dem har fått lämna himlen för att födas på nytt här hos oss på jorden. Dammtussarna som samlas under sängen ibland är bara en slarvig liten ängel som glömt sina tofflor när hon eller han har varit på besök för att titta till sina nära och kära...
Ibland kan jag se i ögonvrån hur en skugga rör sig och jag känner att det finns "någon" eller "något" där. Jag kan känna en närvaro, en närvaro som inte kan beskrivas utan som måste upplevas. För mig är det självklart, för andra är det nonsens. Men jag vet; änglar finns!

Sov gott, lilla Amanda.

*kram*

onsdag 19 november 2008

Nu har vårt hem ett fungerande hjärta igen

Det sägs ju att köket är hemmets hjärta. Vårt hem har haft lite allvarliga hjärtflimmer de sista månaderna och drabbades av totalt hjärtstopp i lördags. Men med lite defibrillatorhjälp och ett hjärtbyte så fick vi igång köket idag! Nu har vi vatten i köket och diskmaskin, spis och ugn funkar! Äntligen! Nu har vi 1,5 vecka på oss att riva ut det gamla köket och en innervägg och förbereda lite för eldragning samt att innertaket ska upp. För sen kommer elektrikern och ska koppla på all el i köket! Tur att jag har en pappaman 2008 som kan jobba 24/7 :-). Han får vila på semestern sen i januari :-). Skämt åsido, jag är mäkta imponerad och stolt över vad min käre make har åstadkommit hittills och jag kan garantera att jag inte kommer bli besviken på resten som ska göras! Han är duktig, vår pappaman!

*kram*

söndag 16 november 2008

Aldrig mer Max i Hyllinge!

Åh, jag är arg så jag kokar! Efter en liten planeringsmiss i köksrenoveringen så står vi utan vatten (och diskmöjligheter) i köket och har numera inte heller någon spis! Så middagen idag skulle bli Mc Donalds, men på väg till Hyllinge så bestämmer vi oss för att ta Max istället. Eftersom regnet öste ner och Max har en DT så blev beslutet lite mer fördelaktigt, lat och bekväm som man är. Valet visade sig vara helgens stora misstag. Ungefär 17.15 tas vår order emot (enligt kassakvittot) och 17.30 betalar jag. Observera; BETALAR! Inte sag att jag får maten då, nejdå... den får vi vänta på i åtminstone 10 minuter till. Eller ja, bara lilla prinsessan MAX-box. Pappamannens och min hamburgare har vi redan fått, så de börjar ju bli lite småkalla. Jag får väl erkänna att jag inte var världens trevligaste utan mer en riktig bitch när vi ääääntligen får maten och kan köra hemåt.
Ok, hem och in och vi äter. Smakar ändå ganska ok för att vara fesljummet. Men är man hungrig så går det mesta ner. När vi har ätit upp och börjar samla ihop skräpet så kastar jag ett öga mot korken på lilla prinsessans mjölk. 051108... Hmmm, vad är det för datum idag? 161108. För i helvete, vi har precis gett Ongen 11 dagar gammal mjölk!!! Pappamannen ringer med en gång tillbaka till MAX och framför klagomålet och passar samtidigt på att påpeka den enormt långa väntetiden och faktiskt ganska dåliga servicen. Men framförallt, hur sjutton kan det vara så att de har 11 dagar gammal mjölk som de säljer till sina kunder?!?! Hur som helst, vi blev lovade kompensation (skrattretande nog så blir det väl frikuponger på MAX...). Nu hoppas jag bara för allt i världen att vår lilla prinsessa slipper bli sjuk i magen. Mjölken luktade lite gräddaktigt, men det var inga klumpar i den, då hade vi ju reagerat när vi hällde upp den. Pappamannen smakade en liten klunk och tyckte inte att den så smakade jättekonstigt, men kanske inte helt som mjölk ska smaka heller. Kanske lite gräddaktigt... Men han förvarnade vice restaurangchefen (som han pratade med) att blir vi tvungna att ta VAB på grund av att hon blir sjuk så kommer vi kräva ekonomisk ersättning. Men just nu skiter jag i allt vad kompensation heter, bara hon slipper bli magsjuk, stackaren. Jag känner mig som världens sämsta mamma som inte kollade datumet INNAN hon fick dricka av mjölken. Jag som alltid är så himla noga med det annars. Än så länge är det lugnt, men matförgiftning har väl upp till 12 timmar på sig som "inkubationstid", om det inte är akut matförgiftning för då kommer det nog ganska omedelbart i retur.

Annars bjöd helgen igår på ett GeKå´s besök ihop med min Moder Jord och min syster H och Lilla N. Vi fick köa i ca 45 minuter för att komma in och jag var väl ungefär tre meningar ifrån att bli åtalad för "hot mot tjänsteman" eller tja.. kanske det t.o.m. hade kunnat bli "våld mot tjänsteman" om inte den där lilla testosteronstinna mesvakten hade slutat vara uppstudsig. Han hade visat oss (gått vid sidan om oss och ca 10-12 andra personer) och visat oss slutet på kön. När vi stått där i ca 5 minuter har han mage att komma och säga att vi står fel, att vi trängt oss och att vi ska gå runt och ställa oss sist i kön (som nu var en svans på kanske 50 meter som han tyckte vi skulle ställa oss bakom)! Ni som känner mig vet att jag har rejält hett temperament och såklart tände jag på alla cylindrarna på en gång! Resultat? Vi fick stå kvar och "lösa köproblemet själva". Ett problem som aldrig var något problem innan han kom och tjafsade och som vi som stod i kön naturligtvis löste på ett helt oblodigt och totalt vuxet sätt! 1-0 till mig!

Pappamannen har kämpat rejält med köket i helgen! I fredags hämtade vi hem innertaket som nu står och väntar på att få bli uppsatt. I går hämtade han och Lilla Prinsessan (med hjälp av farfar och G) hem bänkskivan och vasken. Dundersnyggt!!! Idag har vi sågat ut hålet för induktionshällen och nu ska vi ta hål i vasken för kranen. På tisdag kommer vår supersnälla elektriker och kopplar in nya spisen och ugnen och då kommer vår minst lika snälla vvs:are och kopplar på vattnet till vasken och diskmaskinen! Åh, jag längtar efter min diskmaskin!! Tänk, på tisdag kväll har vi ett helt nytt fungerande kök! Så nu ska vi bara sätta fart och riva ut det gamla helt och hållet! Äntligen, äntligen! Det nya köket är så himlahimla fint!
Nu, dags för mig att assistera pappamannen vid håltagningen för kranen! Sen, olja in bänkskivan!
Håll nu tummarna för Lilla prinsessan inte blir sjuk!

*kramar*

P.s. Som rolig anekdot så kan jag tillägga att jag idag lyckades dammsuga upp en ficklampa. Dock var den lätt att lokalisera i dammsugarpåsen då den var tänd när den slukades av snabeldraken!

fredag 14 november 2008

Ösregn

Usch vad det regnar och blåser idag... Det märks verkligen att det är november. Riktigt ruskväder har det varit de flesta av dagarna nu i november. Jag och lilla prinsessan som hade tänkt gå långpromenad i byn idag och leka på varenda lekplats vi gick förbi... Vi får nog ställa in det. Jaja, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Visst, det stämmer ofast. Men inte idag. Jag har faktiskt inga gummistövlar. Det har aldrig blivit av att jag handlat mig några. Jag har förresten inga regnkläder heller... Så jag hade blivit väldigt våt med en gång. Inget roligt. Så nu blir det nog lite städning på förmiddagen och sen åker vi till favoritfaster M efter lunch och fikar lite.
Idag kommer pappamannen hem med lastbilen. Då har han hämtat innertaket till köket och sedan ska vi hämta bänkskivan också! Äntligen! Det ska bli så spännande att få se hur det blir! Bästa helg har vi vårt nya kök helt fungerande! I morgon kommer vår vvs:are och kopplar ur gamla vasken och vattnet, så då är vi utan vatten i köket i en vecka. Han kan inte koppla in den nya vasken eftersom vi måste olja in bänkskivan några gånger innan vi kan lägga den på plats. Tänk, nu kan vi snart se slutet på den här renoveringen som har tagit heeeeela hösten! Men det är värt det, det blir verkligen jättefint! Igår blev pappamannen färdig med att få alla handtagen till skåp och lådor på plats. Superfint! Jag ska lägga upp några före- och efter bilder sen när det är färdigt.
Nu; toabesök, lite frukost och sedan; stadigt tag om dammtrasan och dammsugaren :-)

*kramar*

torsdag 13 november 2008

Livet och döden

Det är knappt fem år sedan som jag tänkte så här mycket på det här med livet och döden som jag gör nu. I januari är det fem år sedan lilla pappsingen gick bort. Det var jobbigt. Inte bara för att jag miste min älskade pappa, det var så många jobbiga beslut som skulle tas. Begravning med gravplats eller minneslund, vilka kläder pappa skulle få ha på sig, kista, blommor, musik... Det kändes groteskt och gjorde mig illamående att sitta och bläddra i en fotokatalog med bilder på olika kistor där de beskrevs på ungefär samma sätt som om du ska köpa en vagn, bil eller vad för någon annan pryl som helst. Att välja kläder åt sin pappa... När har jag någonsin gjort det tidigare? Nu fick pappa en fin gravplats, kista och blommor. Kläder som var fina och samtidigt bekväma. Musik som vi vet att han tyckte om.
På något sätt känns det ändå mer naturligt att som barn göra alla de här tunga besluten för sin pappa (eller mamma) än om man som förälder ska göra det för sitt barn.
Jag minns att när pappa dog så stannade livet upp. Jag kunde inte begripa att folk fortsatte stiga upp, gå till jobbet, att bussar fortsatte köra efter tidtabell eller att klockan fortsatte ticka på. Tiden och livet hade ju stannat! Livet fortsatte precis som vanligt, fast min pappa var död. Förstod inte folk det? Förstod inte folk att min pappa var död? Fast det var ju bara mitt liv som hade stannat upp. Jag var övertygad om att jag aldrig någonsin skulle kunna vara riktigt glad igen. Men det kan jag. Jag kan prata om pappa och minnas honom som han var. Jag kan skratta. Tiden läker inte alla sår, men jag har lärt mig leva med de fula ärr som såret har gett mig.
Att jag har funderat så mycket på livet och döden just den här veckan beror till största delen på grund av det som hänt min vän S och hans fru. Jag har fortfarande så svårt att greppa att er lilla dotter inte ens hann börja livet innan det tog slut. Jag kan inte ens i min vildaste fantasi förstå vad det är som ni tvingas gå igenom just nu... Det enda jag hoppas är att ni finner styrka hos varandra och era nära och kära. Att ni fortfarande har tron kvar på livet, trots att det visat sig från en av sina mest orättvisa och ofattbara sidor.

Livet och döden, så vitt skilda men ändå hand i hand.

*kramar*

måndag 10 november 2008

Peptalk

Idag hade jag behövt ett litet hov, gärna av snygga karlar, som gick ett par steg före mig och efter mig och bara överöste mig med komplimanger och uppmuntrande ord. Det hade gärna fått stått en flaska bubbel (det gör det ju förvisso, kom jag på!) på mitt skrivbord och framdukat med lite färska jordgubbar och god choklad när jag kom till jobbet i morse. En person som gav mig lite massage då och då. Och som lite extra kunde jag ha fått jobba halv dag (på min redan halva dag) fast med vanligt betalt. Ja, jag hade behövt det idag. Idag var liksom ingen bra dag. Alldeles för mycket konstiga tankar som snurrade i huvudet redan innan jag vaknade till ett mörkt, blåsigt och regnigt Skåne. November. Idag var ingen rolig dag. Måndag. En stormig måndag i november, det är ingen bra kombination. Inte på något sätt. Jag har i smyg börjat hålla lite nedräkning. Nedräkning till min semester. Det är den här veckan och fem veckor till. Jag jobbar fyra dagar i veckan, så det ger 23 dagar kvar att arbeta på. Sen är jag ledig i fem (5!!!) veckor! Ja, jag ska in och jobba tre dagar innan vi flyger till västindien, men det räknar jag liksom inte med. För er som undrar; nej, jag har inte heller mer än fem veckors semester per arbetsår. Och ja, jag var ledig fem veckor i somras, så mina semesterdagar borde vara slut. Men nej, det är de inte. Vi har snålat med föräldradagarna för lilla prinsessan. Vi har massor med dagar kvar och sen vi båda började jobba igen, så använder vi dem för att dryga ut sommarsemestern och passar på att ta lite extra ledigt vid jul.
Så det känns ändå ganska okej. Trots att det är måndag och november och stormen och regnet har tilltagit igen. Det är ju snart semester!! Sol, värme och salta bad. Piña colada i skuggan av en palm. Kanske en riktigt god färskrullad cigarr? Det ska bli så skönt!

*kramar*

lördag 8 november 2008

Jag har den äran att gratulera.

Grattis på din födelsedag, pappamannen!

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, så det får räcka med det. Love you!

*pöss*

fredag 7 november 2008

Mitt djupaste deltagande i er sorg...

För det första; S och R, ett stort grattis till er lilla flicka.
För det andra; mitt djupaste deltagande i er sorg efter er lilla flicka.

Jag sitter bara och tänker "Varför? Varför skulle det hända? Varför är livet så jävla orättvist?"


Salikons rosor har vissnat...

*kram*

torsdag 6 november 2008

Ny Layout

Försökte göra om lite här, utseendemässigt, i min blogg... Fast jag vet inte om jag gillar resultatet. Men det får duga så länge...
Är hemma idag med och lilla prinsessan är också hemma. Hon är inte sjuk, men jag ville ha lite sällskap idag. Och slippa köra henne 10 minuter till dagis, sen hem igen och samma runda när hon ska hämtas. Ego? Ja, kanske det... men jag vill ju faktiskt ha henne hos mig och mysa hela dagen. Och det funkar i några minuter. Nu har hon precis startat Ice Age och tittar på den, så då passar jag på att surfa lite.
Snart lunchdags!

*kramar*

onsdag 5 november 2008

hemma, jobba, hemma...

Vilken vecka! I måndags var jag hemma för jag hade dunderhuvudvärk. I går masade jag mig till jobbet. Och det funkade bra. Sen på kvällen igår börjar jag känna mig hängig, frossig och får ont i halsen. Jag vaknar i natt och har ruskigt ont i halsen. Halsflussont i halsen... Febrig, varm, svettig, ont i ena örat. I morse när jag vaknar har jag inte alls ont i halsen. Däremot frossig och feberkänsla, tjock i bihålorna och svalget. Så jag är hemma idag igen. Och tänker vara hemma imorgon också! Så det så! Kommer det halsonda tillbaka så ringer jag en läkare för halsprov. Vill ju inte gå runt med halsfluss och smitta alla i min omgivning. Tungan då (som jag gnällt så mycket om)? Jo, tack... den känns så himla mycket bättre idag!
Nu ska jag kurera mig. Kan ju inte vara sjuk till helgen. Pappamannen fyller år på lördag och har bjudit till kalas. Så huset måste totalsaneras på fredag, helt ärligt så minns jag inte när jag dammsög sist... Eller tvättade en maskin tvätt... Jag har blivit så slarvig. Fast det känns bra!

*kramar*

måndag 3 november 2008

Snart klipper jag av min tunga!!

Nu har de flesta blåsorna längst bak på tungan börjat försvinna. Men vad händer? Jo, två nya längst fram på tungspetsen! Eller blåsor... det syns inga blåsor på tungan utan det gör bara punktvis för jäkla ont. Det är som att det är en litenlitenlitenhård "kula" inne i tungan precis under på de ställen där det gör ont. Som grädde på moset har jag fått helt underbara svinkoppor i det där lilla vecket, ni vet, mellan underläppen och hakan. ASSNYGGT! Jag fullkomligt älskar såna här underbara tillstånd som lägger sig som bomull kring psyket *ironi på högsta nivå*
Idag körde jag lilla prinsessan till dagis och körde sedan hem igen. Huvudvärken sprängde och nacken var stel. Ja, plus sen då en tunga som gör så förbaskat ont varje gång jag ska säga ett ord. Nä, en dag helt ensam hemma i lugn och ro och massa vila, det behövdes! Jag ska ge det ett försök med jobbet i morgon... men jag lovar inget.

*kramar*

söndag 2 november 2008

"Snart 3-årigt litet monster säljes!"

"Alla tillbehör ingår! Billigare vid snabb affär!"
Tror ni man kan skriva så i en annons på Blocket? Nu ligger hon risigt till den unga lilla damen... Pappamannen och jag är inte så glada på lilla prinsessan idag. Rackartyget (som resulterade i ett antal minuter i trappan och sedan att hon ögonaböj, efter ursäkt och kramar, skickades upp på sitt rum för att sysselsätta sig med mer barnanpassade saker) innefattade ett obevakat ögonblick, en skruvmejsel, ett barnparaply och en rostfri kylskåpsdörr. Kan ni scenariot framför er? Det är ganska svårt att ens i sin vildaste fantasi kunna förutspå hur mycket en snart treåring hinner med på en ytterst kort stund.
"Vår" elektriker F var här idag och kopplade in lite el i köket, pappamannen stod med huvudet inne i ett köksskåp och jag skulle ordna med lite kaffe åt de två hårt arbetande männen. Lilla prinsessan är med oss i köket och försvinner in på kontoret. Inget konstigt med det, hon har en del av sina leksaker där. Vad ingen av oss ser är att hon norpat åt sig en liten skruvmejsel. Med en skruvmejsel i handen och helt obevakad växer hornen i pannen ut väldigt snabbt. Vips så var det ett par tre hål stuckna i paraplyet och sen fick sig då också kylskåpsdörren väldigt fina djupt inristade mönster... *gaaaaah* Jaha, i ungefär ett halvår klarade sig dörrarna utan blessyrer. Men man får väl se det som pappamannen sa: "Ja, det är ju trots allt bara skador på materiella ting..." Och det har han ju rätt i. Men ändå... Det hade ju varit roligt om dörrarna fick vara fina när vi sedan flyttar tillbaka kyl och frys in i nya, fina köket igen (nu står de för tillfället på kontoret). Men, men...
Någon som vet om man på något sätt kan polera upp repor i rostfri kylskåpsdörr? Förslag tas tacksamt emot!

*kramar*

lördag 1 november 2008

Ingen feber

och faktiskt känns det idag bättre än tidigare med tungan! Vad det än är som min stackars tunga råkat ut för, så är det förhoppningsvis på väg bort!
Nu; duschen. Sedan; ut i vintern och rasta liten prinsessa. Just nu skakar väggarna i huset då hon har disco med pappamannens technoskiva igång! Så jo... hon behöver nog komma ut och rasta av sig lite om en stund :-)
Vädret i S. Vram denna morgon: Solen börjar precis bryta sig igenom snömörka moln, frost över marken och strax under nollgradigt. Härligt!

*kram och god morgon*

fredag 31 oktober 2008

Förresten!

Bekymret med bänkskivan till köket är löst! Äntligen! Om ca 2 veckor (ja, ni läste rätt! det är inte längre leveranstid än så!) så ska vi hämta hem vår bänkskiva och köket är då ett stort steg framåt i riktiningen mot mål! Nu har vi beställt bänkskiva i massiv oljad ek, utsågning för vask och ilimning av vask samt sågningar för elementluftsgenomsläpp samt för att väggen i ena hörnet har en "knyck" då det är vattenrör till badrummet uppe som är inbyggda där i. Allt detta till ungefär samma pris som Beijer ville ha betalt för enbart en vask som är underlimmad (exkl. själva bänkskivan på dryga 1000kr/lm och alla extra sågningar). Det är nästan för bra för att vara sant! Så nu känns det som att vi återigen är på rätt köl och att köket kommer vara helt färdigt till jul!

Nu ska jag kolla tempen och sedan sova. Jag ligger redan i sängen men man ska ju vila minst 20 minuter eller nå´t sån´t för att tempen ska visas så rättvist som möjligt. Tungan gör fasligt ont.

*kram och godnatt*

Fan i helvete vad ONT det gör!!!

Min tunga gör så satans ont! Ja, ni läste rätt; min tunga!! Längst fram på tungspetsen har jag fått en irriterande liten blåsa. Och det vet ju alla som någon gång har haft en blåsa på tungan hur ont det gör. Och ok, det hade väl inte varit så himla farligt om det stannat där. Men nu gör det inte det... I snart en veckas tid så har jag haft gräsligt ont i/på min tunga! Hela tungan! Det började längst bak , sen gick det över till att sitt mest uppe i mjuka gommen, nu sitter det från mitten av tungan och bakåt och liksom ute på sidorna. Första tanken var halsfluss, men jag hade ju inte ont i halsen. Sen gick tankarna åt en eventuell svampinfektion på tungan. Men då kom ju frågan; hur 17 har jag lyckats att få det på tungan? Kan man få det bara sådär utan vidare? Ja,ja... fram med lilla snapsglaset och en billig vodka och skölja munnen med spriten. Ja, det hjälpte för stunden, men inte mycket mer än så. Kan ni förstå hur ont jag har om jag säger att varje gång jag sväljer är en plåga? Speciellt när jag borstar tänderna, ni vet den där sväljrörelsen man gör med munnen/tungan när man ska spotta?! Det kommer nästan tårar i ögonen så ont det gör. Nu känns nästan tungan varm och svullen, precis som att jag har feber i tungan. Det konstiga är att det syns inget konstigt alls på tungan... Helt ärligt så känns det som att jag börjar få feber i hela kroppen nu också. Kanske jag har bitit mig i tungan och fått in någon bakterie som bosatt sig där? Hur länge ska man ha så här ont innan man bör ringa en läkare? Och vilken läkare ringer man? Tandläkaren? Öron/näsa/hals läkare? vanliga husläkaren? Och vad säger jag att jag söker för? Ond tunga?
Äh, jag plockar fram vodkaflaskan och lilla snapsglaset igen och gör ett nytt försök. Om inte annat så domnar ju tungan ett tag. Och sväljer jag vodkan istället för att spotta ut den, så domnar ju till slut hela kroppen och då känner jag ju ingenting :-)

*kramar*

onsdag 29 oktober 2008

Inget Kreta i sommar...

Så blev vi snuvade på den semestern... Sterling har gått i konkurs. Så nu blir det ingen gratisresa till Kreta. Trist. Men så är det och det är bara till att gilla läget. Vi förlorade ju inga direkta pengar, jo drygt 700 kronor som vi betalat för att vi valde platser på planet och att vi skulle checka in två bagage, men det kan vi leva med. Mer trist för de som har betalat dyra pengar för sina resor och som nu inte får tillbaka en enda krona...
Ja ja... Vi ska ju snart åka till Dominikanska och man får väl vara nöjd med en utlandsresa per år :-). Fast Kreta hade ju varit trevligt...
Skit också!

*kramar*

Och stort G*R*A*T*T*I*S till finaste stora, lilla Ida idag!

tisdag 28 oktober 2008

Nix, nix, nix, niiiiiix!!!

Nu är jag så vansinnigt trött på alla dessa telefonförsäljare som jagar en i tid och otid. Ja, vi har registrerat oss hos Nix telefoni (och har ganska precis uppdaterat den tjänsten) men nu verkar det som att precis alla telefonförsäljare fått tag på vårt nummer i alla fall. Varje dag när man kommer hem så är det 2-3 missade samtal och när man ringer upp numret så kommer man till en telefonsvararröst som berättar att man försökt nå oss i det ena eller det andra ärendet. *suck* Visst, jag köper att jag tog en provprenumeration på 3 nummer av tidningen Mama i våras. Men jag sa upp prenumerationen av en anledning och vill jag prenumerera på tidningen så tar väl jag kontakt med dem?! Jag är inte intresserad av deras supererbjudanden!! Tyvärr är det ju så att man inte är nixskyddad mot telefonförsäljning om man tidigare varit kund hos exempelvis en tidning, marknadsföring och samhällsinformation. Men nu har jag tröttnat på den här....häxjakten (eller hetsjakten). Så nu ska vi återigen skaffa oss skyddat nummer. Tänk att det ska behövas dubbla skydd ;-). Nu har vi både Nixat och skyddat nummer! HAHA, där fick ni!

*kramar*

måndag 27 oktober 2008

Jag blir galen!

Hur svårt, på en skala 1-10, ska det vara att få beställa en bänkskiva till köket?! När man då äntligen har hittat en vask och bänkskiva, i samma butik, som man gillar och mätt alla tänkbara mått så det ska bli helt rätt, packat in hela familjen i bilen och kört upp till Ikea, hittat en person som ska hjälpa till att lägga beställningen efter våra mått... Nä, då GÅR det inte att få den enligt våra önskemål... Ska det kallas personlig bänkskiva efter våra önskemål när man begränsas av deras bestämmelser? T.ex. så måste vi i bakkant på en av längderna göra en ursågning på ca 3 cm då vi har ett element som kommer stå under bänkskivan och då måste man ha det för att värmen ska komma längre upp i rummet än bara till under bänkskivan. Nähä, tack och hej på dej Ikea!! Där blev det ingen affär... In med hela lilla familjen på restauran Gyllene Måsen och äta amerikanskinspirerad middag. Givetvis hinner lilla prinsessan ta två tuggor och måste sedan gå på toaletten. arför är det alltid så? Hemma försöker vi att hon alltid ska gå på toa innan maten, men oftast vill hon inte och blir då nödig mitt i maten vilket resulterar i en Onge som inte kan still och jag vägrar ha massa spring till och från matbordet när vi äter. Med andra ord; hon får sitta kvar och äta fast hon är toanödig. Taskigt? Ja, kanske men hon har ju fått chansen att uträtta det innan maten...
I alla fal, efter maten packade vi in hela lilla familjen igen och åkte till Bauhaus. Och jodå, visst kan man få bänkskivan måttbeställd och sågad på de måtten vi vill ha. Men de underlimmar inte vasken... *gaaaah*. Nähä, tack och hej Bauhaus. Nu är vi tillbaka på ruta noll. Vi vet inte vad vi ska ha för bänkskiva, inte vad vi ska ha för vask, vi vet inte vart vi ska hitta en vask och bänkskiva som vi tycker om och som finns i samma butik. Jaha... men kanske köket kan bli klart till påsk då? För till jul verkar det inte gå alls nu. Inte med tanke på att det oftast är långa leveranstider på måttbeställda bänkskivor där de har limmat ner vasken.
Något tips? Någon?

*kramar*

söndag 26 oktober 2008

Malin Baryard - Släng dig i väggen!!!

Se upp, för här kommer nästa OS-hopp i dressyr, eller hoppning.... eller, tja, något inom ridsporten iaf :-). H&M, fram med stora sponsorplånboken, för lilla prinsessan är på G!

Jag bjuder på lite härlig ridning. Första filmen är från förra söndagen. Lilla prinsessan och Knatte in action. Och ja, det är jag som flåsar på vid sidan om den bångstyriga och hyfsat envisa shetlandsponnyn. (Lilla prinsessan har röd jacka på sig)

Idag red de i "ridhuset" för det har ju regnat och blåst hela dagen. Lilla prinsessan uppsutten på Freja, en annan knähög, bångstyrig liten shettis med ett jäkla glatt humör när hon såg att det låg bommar på marken! Öronen sptsade framåt och en snabb trav. Och ja, det är jag i den fulaste mössan som flåsar på vid sidan av det lilla ekipaget... i dag igen. (Lilla prinsessan är nr. 2 över hindret)

Avslutar med pappamannens härliga kommentar i bilen på väg till stallet: "Idag ska jag köra lagligt och inte blåsa fram i 130 som vi gjorde förra veckan*" sa den förnuftiga pappamannen när han passerade 50-skyltarna i runda 70 km/h och någon minut senare gjorde ett så pass rullande stopp vid stoppskylten att det inte ens kunde kallas för väjningspliktsstopp...

*Förra veckan kom vi i väg hemifrån kring strax efter 8 på morgonen och ridningen börjar 8.30 och vi skulle "bara" hämta pengar på vägen...

*kramar*

fredag 24 oktober 2008

Att må fysiskt illa av en film...

Det händer verkligen inte ofta. Jo, om jag skulle se typ brain dead eller något annat skräp. Men att se en film som är verklighetsbaserad och bli så psykiskt berörd och fysiskt illamående att man egentligen bara vill stänga av men inte förmår sig för att det känns som man då skulle blunda för det som Sylvia utsätts för, DET händer inte ofta. Jag ville inte se, men jag var tvungen att se klart för jag bara måste få veta att den/de som gjorde det här mot den stackars Sylvia verkligen fick sina straff. Har ni läst de verklighetsbaserade böckerna om och av Dave Pelzer "Pojken som kallades Det" (och de andra böckerna i serien), så kan ni kanske förstå lite grann om vad som utspelade sig i filmen vi såg i kväll, jag och Pappamannen. An American Crime, heter filmen.

Från en av många rescension av filmen:
"Sommaren 1965 lämnade ett par cirkusarbetande föräldrar sina två unga döttrar i god tro hos den ensamstående hemmafrun Gertrude Baniszewski i Indianapolis som lovat att ta god hand om dem under sommaren för 20 dollar i veckan. De hade aldrig i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig vilka vidrigt ondskefulla dåd som skulle drabba deras dotter i familjens källare när dörren stängts bakom dem.
Gertrude växlar mellan att vara en ömsint moder och en iskall häxa, på ett sätt som bara en riktigt manupulativ psykopat kan. Hon är en till synes sansad och säker mor vars sex spralliga barn till en början kommer väl överens med sina nya ”syskon”. Men när problemen hopar sig för familjen, när pengarna börjar tryta och hennes döttrar hamnar i blåsväder bestämmer sig Gertie plötsligt för att ta ut sin frustration på den äldre av systrarna, Sylvia, som hon anklagar för stöld och lögner. Detta blir starten på en serie brutala och vidriga händelser som utvecklar familjehistorien till en bissarr studie i pennalism och grupptryck då Gertie beordrar sina barn och deras vänner att bestraffa den försvarslösa Sylvia på sätt som får
Ondskan att framstå som en SPA-weekend.
American Crime beskrivs som en tolkning av rättsfallet Baniszewski, den egentliga tortyren som pågick i huset sägs hemskt nog ha varit mycket värre än vad filmen visar. Med detta faktum i bakhuvudet lämnar man American Crime med en tung klump i halsen och en hårt knuten näve. Att se barn fara illa på det här sättet är mer smärtsamt än de mest brutala våldsrullarna. Man vill ropa dit någon vuxen, vill ställa sig upp och ryta ifrån eller parera ett slag men hålls ner i biofåtöljen…"

Jag kan bara instämma i vad som redan tidigare finns skrivet om denna film...

*usch*

Lättsamt här med ;-)

Jag antog en liten "utmaning" som finfinaste vännen L har i sin blogg:

För fem år sedan: Oktober 2003... Jag hade ganska precis fått reda på att jag skulle bli uppsagd från mitt dåvarande jobb på Cultivator. Det hade varit en stormig tid sedan i juni då VD:n samt de tre han grundade företaget med i Sverige hade sagt upp sig. Jag och M försökte för fullt att bli gravida och hade precis påbörjat alla undersökningar och utredningar för vår barnlöshet då vi försökt bli gravida i dryga året... Vi låg i startgroparna för att börja bygga på vårt nya hus!

För tre år sedan: Oktober 2005... Jag var äntligen gravid (höggravid) med lilla prinsessan efter att ha gått igenom två Icsi, där försök två lyckades! Jag var arbetslös och toklängtade till förlossningen samtidigt som jag älskade min bebismage!

För ett år sedan: Oktober 2007... Jag hade jobbat i ca två månader på mitt nuvarande jobb. VD:n och de tre andra som sa upp sig i juni 2003 startade ett nytt, eget, företag och äntligen blev det tillräckligt mycket att göra för att de skulle kunna anställa mig igen!

För tre månader sedan: Juli 2008... Jag, pappamannen och lilla prinsessan har semeter. Badar i havet de dagar det är fint väder. Allra bästastebästisen med sin superfinaste familj är på besök.

Igår: 23 oktober 2008... Jag jobbade 9-14.30, precis som vanligt. Pappamannen var hemma med sjuk/trött liten prinsessa och mös. När jag kom hem så fixade vi lite i trädgården. Vi åt taco till middag. Jag nattade lilla prinsessan och sen arbetade jag och pappamannen lite på nya köket innan vi såg Heroe´s och sen gick och la oss.

Imorgon: 25 oktober 2008... Pappamannen jobbar *suck*. Jag och lilla prinsessan ska städa huset och tvätta kläder. Är det fint väder ska vi röja lite i trädgården. När pappamannen kommer hem blir det mer arbete på nya köket. Sen lite lördagsmys i TV-soffan och godnatt!

Om ett år: oktober 2009... Oj, jag hoppas jag har fått lite mer arbetstid på jobbet. Man blir inte stenrik på 50%... Hoppas att vi kanske har börjat renovera i källaren. Egentligen har jag ingen aning. Det ligger inte för mig att planera år i framtiden...

Hur ser det ut för er andra då?

*kramar*

onsdag 22 oktober 2008

"Jag ska flytta!"

Ibland undrar jag på riktigt vad som rör sig i vår nästantreåring´s hjärna. Igår när jag hade läst godnattsagan och jag och lilla prinsessan låg och mös och småpratade i hennes säng, som vi brukar göra på kvällarna, så utspelade sig följande konversation:
"Du vet att mamma och pappa älskar dig mest av allt i hela världen!?"
"Mmmmm" (tyst en lång stund) "Jag älskar inte mamma och pappa..."
"Nähä?"
"Jag älskar mina dagisfröknar!"
"Ojdå, jaha...."
"Jag ska flytta..."
"Jaha? Vart ska du flytta då?"
"Jag ska flytta till mitt dagis och mina dagisfröknar!"

Hmmm, ja nog kan man säga att hon älskar sitt dagis alltid! Trots att hon i går hade blivit riktigt trött då de hade varit ute i skogen (precis som vanligt!) men det hade blivit en låååååång promenad på närmre 1,5 MIL!! Det är långt för vem som helst, men speciellt för ett par ben som inte ens är tre år gamla! Men hon är duktig och kämpar på och gnäller aldrig. Hon tycker det är roligt!

Men trots kärleksförklaring till dagis och fröknar så var det nog för mycket. Idag när vi kom till dagis och jag skulle lämna henne så grät hon hjärtskärande i full panik och klamrade sig fast kring min kropp. Tre fröknar försökte locka och lirka men till sist fick en fjärde bända loss henne från mig... *ont i mammahjärtat*
Men sen hade det gått bra och hon hade haft lika roligt som vanligt. Ätit bra och lekt och skrattat järnet. Fast hon såg inte jättepigg ut här hemma så i morgon "skolkar" hon. Pappamannen är hemma och vabbar. Ibland behöver man tanka lite hemmamys med pappa! Hon har inte varit sjuk sedan i maj och har väl kring max 10 sjukdagar per år, så då är det ok om man stannar hemma fast man kanske inte är jättesjuk!

Själv jobbar jag sista dagen för veckan i morgon. Ska nog passa på att köra förbi Evil Twin på hemvägen och se om min skiss för nya tatueringen är klar... *spännande*

*kramar*

måndag 20 oktober 2008

Måndag... en helt vanlig måndag...

Och jag hatar måndagar! Vaknade i morse av att pappamannen (av misstag) råkade vända upp och ner på sina jeans så det strösslade ut massa småmynt över hela golvet. Tack och lov vaknade inte lilla prinsessan! Men jag hade lite svårt att somna om, så när mobilen började spela sin dags-att-stiga-upp-melodi var jag redan halvvaken och dödstrött. Jag verkligen avskyr att det är helt becksvart när det är dags att stiga upp. Kom i alla fall in i duschen, på med kläder och fick sedan väcka Ongen så hon kunde klä sig och så fick hon sin välling medan jag fixade svintotufsen på huvudet och försökte plocka fram ett ansikte som man kan visa offentligt. Sen åt vi macka ihop, borstade tänderna, toabesök och så i väg till dagis. Och man kan ju inte annat än att säga att lilla prinsessan ÄLSKAR sitt nya dagis. Hon vinkar lite förstrött över axeln åt mig och ropar hejdå medan hon sladdar in i lekrummet till kompisarna. Jaha... då fick jag väl åka vidare till jobbet då, fast först ett stopp på City Gross och handla frukt och lite annat till kontoret så vi har utbildning hos oss måndag - onsdag den här veckan. Jag gillar inte sådär mycket när vi har utbildningar hos oss. Det stjäl så mycket tid från mig då det ligger på mitt ansvar att det finns frukt och kaffe till deltagarna, att smörgåsar hämtas från hotellet, att plocka undan efter fikan, plocka fram eftermiddagsfika. Ja, ni vet; vara allmänt tillgänglig hela tiden. Samtidigt som jag ska sköta mina vanliga arbetsuppgifter som idag har innefattat att beställa utbildningsmaterial, skicka inbjudningar till utbildningen om två veckor, skriva ett par kreditfakturor, uppdatera förra veckans omsättning, ta hand om nya orderbekräftelser och se att all info kring dem kommer in i rätt listor, uppdatera deltagarlistan för resten av höstens och kommande vår´s utbildningar, reda ut lite ekonomiska frågetecken då konsulterna är hyfsat dåliga på att informera om vad som sker med deras kunder och olika ändringar hit och dit som påverkar bokföringen bl.a. och sen till sist fick jag sno åt mig en konsult och verkligen få bekräftat att jag tänkt rätt när jag har försökt tolka hans sätt att tänka hur han och en kund kommit överens om hur en orderbekräftelse ska faktureras.
Vad jag gör på mitt arbete? Tja, ALLT och lite till!
14:30, tack och hej för idag. Hämta Ongen på dagis och idag vill hon inte alls komma med hem för de "bakar" med trolldeg. Men det ger mig tillfälle att prata lite med fröknarna och till sist ger Ongen med sig och kan tänka sig att följa med hem. In med lortig Onge i duschen och vi hinner precis bli klara och få rena kläder på när pappamannen kommer hem. Då åker de iväg och handlar potatis till dagens middag; köttbullar, potatismos, kokta grönsaker och lingonsylt. Under tiden skriver jag handlalapp och blir färdig ungefär lagom till de kommer hem igen. Myser lite med min goa Onge och pappamannen fixar middag. Vi äter, dukar av, tittar på Bolibompa (varför heter det så egentligen? Vad hände med Barnprogram?), sen är det tandborstning och pyjamasdags för liten prinsessa och sagoläsning. Hela proceduren hamnar på min lott... Sen, äntligen kommer jag iväg till affären för veckohandling och strax efter 20:30 är jag hemma igen. Pappamannen fogar klinkergolvet i köket och jag får ta hand om matvarorna. En kopp kaffe och nu är klockan snart 22:00 och jag har hunnit pausa en liten stund. Tänk om varje dygn hade kunnat ha 10 timmar till. Som man hade kunnat ha till sömn och vila. Det hade varit bra. Snart läggdags för de vuxna i familjen Kaos. Och nej, allra bästaste bästisen i hela världen... Jag har inte hunnit ringa dig i kväll. Och ja, jag har liiiiite dåligt samvete för det. Men jag gör ett försök i morgon, för då ska jag iaf inte iväg och handla :-)

*kramar*