5 poäng i social träning

Måndag. Jobb. Dagmis. Hämta hem en prinsessa som inte alls ville bli hämtad. Middag?! MÅSTE man äta det?! Ingen pappa/man hemma. "Hörrö du, prinsessan. Mamma bjuder på restaurang idag!" På med ytterkläder, in i bilen. "Vill du ha ris eller pommes?" (För oss andra så betyder den frågan Kinamat eller Hamburgare). Jaha, det blev ris. Rattar bilen mot kinarestaurangen i stan. Prinsessan gnolar glatt i baksätet. I alla fall i två sekunder. Sen blir det gnäll. Vill ha napp. Mamman har ju såklart glömt nappen hemma... Tittar i backspegeln. Prinsessan sover. Djupt. Mamman suckar en lättad suck. Det är ju rusningstrafik nu och det är inte roligt att uppleva med en gnällig prinsessa i bilen. Funderar ett tag... Harry´s goda kycklingpasta hade ju inte varit fel... Vi kör dit istället. Hittar ingen parkeringsplats. Prinsessan sover. Äh, det får bli kinamat. Hemma. Hon kan sova vidare i bilen när jag beställer. Kör in på söder. FAAAN, missar gatan jag ska köra in på för att komma till kinarestaurangen. Var 17 kan jag vända? Jäkla bilar, bussar och CYKLAR överallt! Kommer fram till kinarestaurangen. Vad mörkt det är. Öppettider: Måndag 11.30-15 (!?!?!?!). Måndag.... Hungrig. Snart vaknar prinsessan och är hungrig. Kör tillbaka till Harry´s. Nu ska vi gå på restaurang, jag och prinsessan. Parkerar bilen, betalar, väckenr prinsessan och bär henne till restaurangen.
"Please wait here to be served" står det på skylten. Vi väntar. Jag lite otåligt nervöst, prinsessan andaktsfullt tyst. Så kommer det en servitör. "Vi tänkte äta, om det går bra?" "Bara ni två?" Ser mig lite grann omkring. "Ja, bara vi två..." Vi blir visade till ett bord. Beställer mjölk med sugrör till prinsessan och coca-cola till mig. Servitören kommer med drickan. Prinsessan håller på att riva det som finns på bordet; salt, peppar, tandpetare och en ljuslykta. Fasiken också, väskan helt tom på mutor. "Sitt still" "Inte hoppa i soffan" "Drick försiktigt" Två tandpetare får agera leksaker i väntan på maten. Prinsessan hittar en gammal drinkpinne inkilad mellan sitsen och ryggstödet på soffan vi sitter i. Hon smakar på den och uttrycker ett glatt "Dott". Hua, undrar var den har varit? Förmanar henne att INTE ha den i munnen. Prinsessan blir otålig. Slurpar mjölk, leker med tandpetare, tjoar åt bilarna ute på gatan. ÄNTLIGEN, här kommer maten! Kycklingspett med pommes och tomatdippa. Hon äter. Mamman äter. En viss matro sprider sig. Fast säg det som varar länge för en snart 2-åring. Mitt middagssällskap blir plötsligt väldigt intimt. Pussar delas ut i mammans panna, på kinden, på armen. Stora kramar avlöser varandra. Jättemysigt om det inte hade varit för att jag blev totalt nerkletade med tomatdippa. Nåja, hon är lugn i alla fall. Skyndar mig att äta upp. Fullt medveten om att jag inte har någon napp eller muta med i väskan.
Till sist är vi färdiga. All mat är slut, ett antal servetter har gått åt. Ber att få betala och Ja, allt har varit till belåtenhet. På med ytterkläderna och så smyger vi skyndsamt iväg. Pust, det gick! Jag klarade att gå ensam med prinsessan på restaurang!!! Fort tillbaka till bilen. "Nej, mamma har ingen napp." "Ja, du ska få en glass när vi kommer hem." "Du har varit SÅ jätteduktig!"
Jag klarade det! Jag klarade det! Jag klarade det!
Nästa utmaning?

*kram*