Japp. Ingen Cirkus Skratt här inte. Istället körde vi Cirkus Gren. D.v.s. lilla prinsessan skriker, bråkar, tjafsar och är totalt omdegörlig och toalt otrevlig och det sista man vill är att vistas bland andra människor med henne. Så nej, det blev ingen Cirkus idag. Istället åkte vi till K-rauta och hämtade hem ett av tre fönster till köket. De andra två hade inte kommit trots löften om leverans senast i går... Men, men vi hoppas de kommer nästa vecka istället för nu är det liksom de som förhalar köket. Sen blev det en sväng till Ödåkra och kolla kakel och klinker och så till sist Bauhaus för att där handla klinker. Det blev nästan det som vi hade bestämt oss för från första början.
Lilla prinsessan då? Jodå, hon var butter men skötte sig ganska OK. Vi satte henne i en kundvagn på K-rauta och vi hann komma nästan ända fram till kassan när hon säger "Jag är kissenödig" Jo, hon kunde hålla sig en liten stund men efter en halv minut "Nu kisar jag på mig!" Jaha, ur med ungen från kundvagnen och in på kundtoaletten. Vi hann. Men nu i efterhand förstår jag att det bara var ett trick för att få komma ur kundvagnen för det blev bråk och illvrål när hon skulle i där igen efter toabesöket. Jaha, vad göra? Jo, jag får ta henne på armen och går raka vägen ut till bilen. I Ödåkra gick det OK för där fanns ett lekrum, men givetvis skulle det tjafsas lite när vi skulle gå där i från. Bauhaus... Ja, helt OK i kundvagnen ända tills vi fick hämta en stor lastvagn för alla klinkerförpackningar.
Vi gjorde ett snabbt stopp på Ica i Bjuv också för att handla lite mat. Lilla prinsessan körde en liten kundvagn och vi fick jaga efter henne och liksom kasta i det som skulle handlas innan hon vände på klacken och stack åt ett annat håll. Vid ett tillfälle tappade hon bort oss. "Bra" sa pappamannen "Låt henne vara av med oss ett tag så blir hon lite orolig". "Nä" sa jag "Hon blir inte orolig, hon slår på larmet och illvrålar efter oss tills vi kommer till henne ungefär lagom till hela butiken har hört henne och man skämmer ögonen ur sig" Ja, i ungefär samma sekund som jag avslutade ögonen så gick larmet: "MAAAAAAAMMAAAAAAA!!!! PAAAAAAAAPPAAAAAA!!!!"
*suck* Jag blir så jävla avundsjuk när jag ser familjer där barnen ( i ungefär samma ålder som lilla prinsessan) går snällt vid sidan av sina föräldrar. De har roligt, mysigt tillsammans. Inte som vi; ett evigt jagande, bråkande och tjafsande....
Välkommen till Cirkus Gren!
*kram*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nu har jag läst dina senaste inlägg och din frustration lyser glasklart igenom. Min teori är att ni har hamnat i ett ekorrhjul och trampar runt på samma vis utan att bryta mönstret.
Y-L är PRECIS som alla andra ungar, inget konstigt med henne alls. Och du vet hur aktivit barn vi har. Men ärligt, hur många barn tycker flera byggvaruhus och Ica är roligt på samma dag? Inte min son inte....Klart hon vill gå själv och inte sitta i kundvagnen, hon är ju stora tjejen! Det krävs ju dock sin övning och tålamod innan det fungerar, men har vi lyckats med vår son så kommer ni också göra det galant!
När jag slutade tjata och säga till Markus om allt och inget så blev det mycket bättre. Uppmuntran, belöningar och mutor fungerar utmärkt. Kämpa på och tänk dig för innan du säger till henne, behövs verkligen tillsägelsen? Hon har (som alla andra ungar) slutat höra vad du säger för att du säkert (precis som jag har gjort) säger för mycket. Hoppas du inte tar illa upp, men det är mina tips! Hon är "bara" 2 1/2 år och som du själv skriver, är hon bedårande i många stunder. Glöm inte det vännen.
Kämpa på, försök hitta nya lösningar! Cirkus har alla hem lite då och då...tro mig!
Emilia:
Nej, jag tar inte illa upp för ditt svar :-) Inte alls. MEN, här kommer saken; och jag har sagt det innan, det spelar ingen roll hur vi gör. Ta henne en vecka eller två och hitar du en metod som funkar så lär gärna ut den till oss. Vi har, som jag också sagt, testat ALLT! Vi får bara försöka ta oss igenom den "härliga" tiden, njuta av de mysiga stunder vi faktiskt har emellanåt och hoppas att vi inte blir helt galna och gråhåriga... ;-)
Vännen...så jobbigt! Jag vet precis hur du känner. Ibland bara urartar allt! Och ibland är det precis tvärtom. När det är bra vågar jag inte riktigt njuta, rädd för att det skall bli cirkus igen...Man gör alldeles säkert massor med fel men man gör ju det man tror är rätt. Och det är ju så, det känns verkligen som man har testat allt...
Ses? Men när fasen då? Skall leta upp en lucka någonstans...
Kram kram kram!!!
Surfar in från Lindas blogg. (vi sågs på hennes 30-års kalas, jag satt brevid dig ;)
jag tror så här: Man ser bara dom där lyckliga familjerna med lydiga barn när man tittar på andra. Speciellt synligt blir det ju när man själv har en ritkigt usel dag. Min största kan vara en riktig pina mellan varven och precis som emilia säger så snurrar vi in oss ett hjul som bara snurrar fortare och fortare med mer och mer bråk.
Man får bestämam sig. Vakna en morgon och bara andas långa andetag ;) Ibland får man nog släppa igenom sånt man egetntligen inte skulle godta... bara för att det ska bättre i långa loppet menar jag.
Hoppas ni haft en bra dag i dag iallafall. :) // Petra
Skicka en kommentar