fredag 24 oktober 2008

Att må fysiskt illa av en film...

Det händer verkligen inte ofta. Jo, om jag skulle se typ brain dead eller något annat skräp. Men att se en film som är verklighetsbaserad och bli så psykiskt berörd och fysiskt illamående att man egentligen bara vill stänga av men inte förmår sig för att det känns som man då skulle blunda för det som Sylvia utsätts för, DET händer inte ofta. Jag ville inte se, men jag var tvungen att se klart för jag bara måste få veta att den/de som gjorde det här mot den stackars Sylvia verkligen fick sina straff. Har ni läst de verklighetsbaserade böckerna om och av Dave Pelzer "Pojken som kallades Det" (och de andra böckerna i serien), så kan ni kanske förstå lite grann om vad som utspelade sig i filmen vi såg i kväll, jag och Pappamannen. An American Crime, heter filmen.

Från en av många rescension av filmen:
"Sommaren 1965 lämnade ett par cirkusarbetande föräldrar sina två unga döttrar i god tro hos den ensamstående hemmafrun Gertrude Baniszewski i Indianapolis som lovat att ta god hand om dem under sommaren för 20 dollar i veckan. De hade aldrig i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig vilka vidrigt ondskefulla dåd som skulle drabba deras dotter i familjens källare när dörren stängts bakom dem.
Gertrude växlar mellan att vara en ömsint moder och en iskall häxa, på ett sätt som bara en riktigt manupulativ psykopat kan. Hon är en till synes sansad och säker mor vars sex spralliga barn till en början kommer väl överens med sina nya ”syskon”. Men när problemen hopar sig för familjen, när pengarna börjar tryta och hennes döttrar hamnar i blåsväder bestämmer sig Gertie plötsligt för att ta ut sin frustration på den äldre av systrarna, Sylvia, som hon anklagar för stöld och lögner. Detta blir starten på en serie brutala och vidriga händelser som utvecklar familjehistorien till en bissarr studie i pennalism och grupptryck då Gertie beordrar sina barn och deras vänner att bestraffa den försvarslösa Sylvia på sätt som får
Ondskan att framstå som en SPA-weekend.
American Crime beskrivs som en tolkning av rättsfallet Baniszewski, den egentliga tortyren som pågick i huset sägs hemskt nog ha varit mycket värre än vad filmen visar. Med detta faktum i bakhuvudet lämnar man American Crime med en tung klump i halsen och en hårt knuten näve. Att se barn fara illa på det här sättet är mer smärtsamt än de mest brutala våldsrullarna. Man vill ropa dit någon vuxen, vill ställa sig upp och ryta ifrån eller parera ett slag men hålls ner i biofåtöljen…"

Jag kan bara instämma i vad som redan tidigare finns skrivet om denna film...

*usch*

1 kommentar:

☆Videhexan på Virkaholic☆ sa...

ok, då vet jag vilken film jag ska undvika ;)
/Magdalena