Tösan´s (små och stora) betraktelser i livet: 9-24 januari 2009, Familjen Kaos på Dominikanska Republiken!

(Det här inlägget blev allt annat än snyggt... Jag får inte till det med mellanrum mellan bildtexten och "vanliga" texten. Och ni som känner mig vet ju hur ofantligt kort tålamod jag har, så efter att ha trixat och försökt på alla sätt, så ger jag upp nu!)

Jaha... ska jag försöka mig på en sammanfattad "resedagbok" då...? Ja, att jag är flygrädd visste ni ju sen innan, så nattsömnen till avresedagen var väl i princip obefintlig. Vi kom i väg som planerat vid 7 på fredagmorgonen och var på Kastrup för incheckning vid 8.15. Ganska vad vi hade räknat med. Skraltigt plan ner till Paris, snorkiga flygvärdinnor som givetvis knappt kunde ett ord engelska och en flygkapten som bara pratade franska... Charles de Gaulle´s flygplats i Paris är en plats jag helst vill slippa igen. Givetvis var planet från Paris försenat så ungefär fyra timmar fick vi tillbringa på en riktigt sliten och nergången flygplats. När man gått bakom security-line fanns ingenting att göra! Bara ett fåtal butiker och hårda plaststolar uppradade och stora panoramafönster som solen gassade in genom. Behöver jag säga att det var varmt? Tänk hur det blir på sommaren!

Moder jord, jag och lillis väntar på att få komma ifrån Paris

Till sist kom vi ialla fall vidare. Vi fick platser längst bak i planet. Not fun at all! Där satt vi fem, omringade av ryska maffian! Eller, ja det kändes så i alla fall för majoriteten av de som reste med vårt plan var ryssar! Skraltigt plan även den här gången och även en enbart fransktalande kapten. Resan över Atlanten var dryg men vi kom i alla fram! Betalade våra 10 dollar/person, fick stämpel i passet, hämtade vårt bagage och började slåss med dominikanerna. Det funkar nämligen så att de i princip rycker väskorna ur händerna för att bära dem åt en. Det är ju iofs helt ok, men sen ska de ha betalt. Så är det överallt. Och vet man inte hur det funkar är det väldigt lätt att bli lurad. Nästa sak att ta tag i; hitta en taxi! Där är alltid fullt med taxibilar men som alltid gäller det att pruta, pruta och åter pruta! Vi hittade en kille som körde oss för 25 dollar. Hans startpris var 38 dollar... Har ni förstått lite hur det går till? ;-)

Han hade i alla fall en bra bil, var trevlig, inte påträngande och honom använde vi resten av tiden vi ville åka någonstans. Han körde förresten inte som en idiot heller!

Incheckning på hotellet. En sen middag då vi kom fram först vid 21.30 lokal tid (i Sverige var då klockan 02.30 på lördagmorgonen!) en dusch och sen stupade vi i säng för att vakna till en strålande morgon och upptäcka att vi faktiskt kunde se havet från vår lilla altan!

Insmorning av hela familjen, på med badkläder, äta frukost och sen blev det bad!

Poolen, sedd på lite avstånd, under taket fanns poolbaren!

Vi tappade räkningen, men vi tror att vi druckit tre piña colada var innan lunch! Drinkarna var värdelösa, men har man semester så har man! Lördagen tillbringades till att acklimatisera oss, sola, bada och äta! Semester, med andra ord!

Jag, Moder jord och lillis. Bleka och drinkdrickandes :-)

Vi tog en sväng ner till stranden också. Vit sand, palmer och turkosblått vatten...Härligt!

Efter att ha solat och badat under lördagen och söndagen så kände vi oss redo för en utflykt på måndagen. Vi ringde David, vår taxichaufför, och så begav vi oss mot Higuey. Dagens mål; två supermercados för lite shopping av kläder, skor och lite gott ätbart. Allt sådant är så fruktansvärt dyrt inne på hotellområdet. I Higuey finns det ett kapell (jag glömmer alltid vad det heter...) Men det är i alla fall byggt så att det går en båge över och den bågen ska symbolisera Jungfru Maria´s händer när hon håller dem i hop med handflatorna mot varandra.

Dominikanska Republiken är katolskt och det är ju då Jungfru Maria man tillber.

Kapellet jag alltid glömmer namnet på...

Det blev inget besök inne i kapellet eftersom vi inte var rätt klädda. Man måste ha något som täcker axlarna och byxor/kjol som går nedanför knäna...

Bilfärden gick vidare och vi stannade vid ett litet privatägt tobaksplantage med tillhörande cigarrtillverkning. Tyvärr hade vi inte tillräckligt med pengar på oss, så det fick bli ett stopp på tillbakavägen för att handla rökverk. Och vilka cigarrer sen! Smaskens!

Lilla prinsessan och Danjerilia, flickan som bodde på tobaksplantagen. Supersöt liten tjej!

Jag, iklädd en klänning av tobaksblad! Och ja, det är en cigarr jag håller i handen!

Resan gick vidare och vi åkte nerför en brant backe och över en flod och sen upp för en backe igen. Låter kanske inte så märkvärdigt, men när man tänker på att när de byggde vägen så har män gått med hacka och spade och bokstavligt talat, grävt sig igenom berget för hand! Det tog nog sin lilla tid.

Floden används för klädtvätt, bad, biltvätt, båtfärder... Ja, allt man behöver den till!

Vi körde vidare till Altos de Chavón. Det är en plats som har byggts upp i sten för att likna en 1500-tals "by". Här finns, förutom en fantastisk utsikt, en internationell konstnärsskola, restaurang, cafe och en gigantisk amfiteater! I närheten av Altos de Chavón finns ett område med riktigt exklusiva hus. Här bor bland annat Julio Iglesias och Shakira!

Jag och lilla prinsessan sitter på muren. Bakom oss finns ett brant stup ner mot en flod!

Amfiteatern! Den är verkligen JÄTTESTOR!!!

Pappamannen frotterar sig med vackra damer. Givetvis skulle de ha betalt...

Efter vår utflyktsmåndag, som resulterade i köp av en paraplysulky (vi hade ju varit smarta att inte ta med vår... *suck* men den kostade bara 400 svenska kronor, så det var helt ok!), lite kläder till lilla prinsessan och mig, så behövde vi vila "hemma" vid poolen, havet och våra drinkar i ett par dagar!

Pappamannen provade på att dyka i poolen

Lilla prinsessan sörplade Bananamama sin alcohol! Off course!

Lilla prinsessan älskade att flyta runt i poolen med sin simfisk

Djurlivet ja... Förutom påfåglarna i hotellträdgården fanns det bl.a. små söta ödlor!

Efter att ha vilat upp oss från första utflykten så var det dags för utflykt nr. 2 på torsdagen! Då blev vi hämtade vid 7.30 av David. Den här gången bar det av till Santo Domingo, huvudstaden. Enkel resa tar det ca 3,5 timme. Lilla prinsessan älskar att åka bil så det var inga problem alls. Tursamt nog så har David fungerande AC i bilen, annars hade det blivit lite jobbigt i värmen! När vi kom fram var det dags för lunch.

Här åt vi lunch. Mysig liten uteservering. Massa duvor. Jag fick bajs på ryggen...

Santo Domingo är den stad där Christoffer Columbos gick i land när han trodde att han kommit till Indien. Därav kallas området i Atlanten/Karibiska Havet för Västindien. Det var med Columbos som katolisismen kom hit och han lät bygga ett kloster samt ett kapell som båda står kvar!

Klostret

Jag vet inte hur man snurrar bilderna, men lägg huvudet på sned så ser ni en del av ett solur som Columbus hade med sig när han gick i land 1492 (har jag för mig det var...) Snacka om gammal klocka!

Santo Domingo bjöd även på en del shopping innan det var dags att sätta sig i bilen och åka 3,5 timme tillbaka igen!

Dagarna efter det (fredag-söndag) bestod bara av sol och bad. Och piña colada såklart ;-)

Så här fint smyckade de middagsbuffén. Varje dag olika figurer utskurna i vattenmeloner, ananaser och grönsaker!

Lilla prinsessan tar en svalkande drink före maten!

Tja... vad ska man säga? Rustad för bad är hon i alla fall! :-)

På måndagen gav vi oss ut på en utflykt med "Monster Truck". Själva fordonet är en 6-hjulsdriven "lastbil" med bänkar på flaket. Vi åkte inåt landet och upp i bergen. Bland annat åkte vi där de har spelat in Jurassic Park I.

Bergen i bakgrunden

Vi besökte en "vanlig" dominikanfamilj. Huset i bakgrunden är deras hem. Byggt av palmträd. Alla hus är antingen byggda av palmträd, sten eller i vissa, fattiga fall, plåtskjul. Alltid målade i skarpa färger som rosa, turkost, knallgult osv.

Vi körde även förbi ett sockerrörsplantage. Kvadratkilometer efter kvadratkilometer med sockerrör. Det är i princip bara Haitier som arbetar på sockerrörsfälten. Det är ett av de absolut lägst betalda jobb man kan ha. Alla sockerrör slås för hand med hjälp av en machete. Sen drar oxar fram sockerrören till vagnarna som ska frakta bort dem. Man kan skörda sockerrören två ggr/år och varje fält odlas i 10 år, sedan måste det vila i ett år innan man kan odla på det igen. Sockerröen används till att göra socker, rom (såklart!) och etanol.

Trötta oxar på ett sockerrörsfält

Vi stannade på en ranch och åt lunch. Innan dess fick vi rida! *wohoo* spännande! Jag som inte suttit på en häst på typ fyra år. Det här blir en barnlek! NOT!! Dominikansk ridning är inte alls som europeisk ridning. För det första; håll tyglarna i endast en hand, annars stegrar sig hästen (min gjorde det). De är inte alls vana vid att bli tagna i munnen. Vill du stanna hästen; släpp tyglarna. Vill du öka på hästen; höj handen du håller tyglarna i, tjoa igång hästen och var allmänt hetsig! Påminde lite grann om westernridning! På lunchstället såg vi även en urtjusig arapapegoja, några leguanödlor och två krokodiler. Givetvis i hägn! Sen fick vi se lite på tuppfäktning. Det är en national"sport" på Dominikanska och är helt lagligt. "Sporten" går helt enkelt ut på att två tuppar möts i en tuppfäktningsring och slåss tills den ena dör. Enkelt. Hemskt. De tuppar vi sågs slåss var försedda med "boxhandskar" på sina sporrar, men de slogs som det vore på allvar!

Tuppar in action!

Färden gick sedan vidare och vi skulle besöka en skola. Ungefär 85% av barnen går i skolan och man börjar när man är ungefär 5 år. Skolorna finns placerade i större byar och städer och barnen får ta sig dit bäst de kan. Vissa går, åker på ett bilflak om de lyckas så skjuts eller så kan de rida dit på sin åsna eller häst. Det finns så många barn men så få skolor och lärare att barnen bara går i skolan 4 timmar/dag, antingen förmiddag eller eftermiddag. Alla har skoluniform.

Lilla prinsessan tyckte det var jättespännande att få vara i skolan!

Sista stoppet på Monster safarin var vid en härlig strand! Supersalt vatten och stora härliga vågor. Jag slängde mig glatt i vattnet medan lilla prinsessan ägnade sig åt att göra sandänglar. I brist på snö...

Sandängel

Efter att måndagen var slut så hade vi bara fyra dagar plus avresedagen kvar. De dagarna tillbringades uteslutande på stranden eller vid poolen! Lite shopping blev det också i shopparna som låg precis utanför hotellområdet. Jag blev dålig på tisdagen efter lunch, antagligen lite värmeslag. Mådde lite dåligt och var trött men massor av vätskeersättningstabletter hjälpte på det, så på onsdag kväll var jag prima igen! Fast på torsdagen upptäckte vi att lilla prinsessan blivit stucken/biten av något på sitt pekfinger så hela fingret var tjockt och svullet. Men även det gav med sig! Djur av alla de slag stötte vi på; små söta hundvalpar (med loppor som bet mig), loppor i sängarna (som bet oss alla på fötterna), kackerlackor (fast jag såg bara en enda och den låg och flöt död i poolen!), fåglar, fiskar... Varje dag kom det dessutom två katter som satt och studerade oss matgäster vid varje frukost och middag.

Temperaturen var kring 29 grader varje dag. Havet höll ungefär samma temperatur. Första veckan var ganska blåsig medans andra veckan bjöd på lite moln. En och annan regnskur kom det också, men de kom på natten eller tidig morgon. Utom avresedagen (lördags). Då kom den när vi var på stranden!

Regnigt värre...

Lördagen var då hemresdagen. Vid 21 (lokal tid) lyfte planet och lilla prinsessan sov innan vi lämnade marken och sov sen hela tiden till ungefär 15 minuter innan vi landade i Paris. Vi andra (läs vi vuxna) hade lite svårare att sova... Tack och lov bättre flygpersonal och en flygkapten som pratade både engelska och tyska utöver franskan! Pluspoäng till Air France!

Inga förseningar i Paris, tack och lov men ett lika skrangligt plan hem från Paris som till Paris. Men vi kom hem! Fast inte Moder Jords väska. Den var kvar i Paris!