Rapport från sjukstugan

Jaha... inget mer kräk för lilla prinsessan sen 8-8:30 i går. Skönt! Gårdagen tillbringades i hennes säng och vi tittade på film hela dagen! Började skeda i henne vätskeersättning framåt 15-tiden igår och det har funkat bra. I dag fick hon en halv skiva orostat rostbröd och slukade den glupskt. Men då fick hon ont i magen... Så nu håller vi igen på det en stund. Skedar i henne vätskeersättning emellanåt. Det är ju trots allt det som är det viktigaste; vätska! Hon går iaf på toaletten så det är ingen fara för intorkning.
Jag då? Jo... jag har inte ätit en matbit sedan middagen i måndags kväll vid 18-tiden. Jag funkar nämligen så att om någon blir kräksjuk, så fixar jag inte att äta. Känner ingen hunger. Så nu har jag snart inte ätit på 1,5 dygn... Var alldeles för dålig med vätskan i går så huvudvärken börjar komma krypande nu. Försöker sleva i mig vätskeersättning med jämna mellanrum. Igår kväll mådde jag fruktansvärt illa och trodde att det var min (o)tur att åka på magsjukan. Men jag somnade och sov gott hela natten...Skönt. Behövdes nog efter förra nattens uppesittande.
Verkar som att jag istället för magsjukeviruset har fått viruset på min överläpp istället. Fick under gårdagen en stor virusblåsa på överläppen och i morse när jag vaknade så såg ag att hela vänsta sidan på överläppen är en enda stor virusblåsa! Ser ut som värsta fläskläppen!! Galet! Men jag tar hellre virus på läppen än i magen :-)
Pappamannen mår finfint och har inga som helst känningar på någon magsjuka! Jag hoppas det fortsätter vara så!

Nu ska jag vätska upp mig själv, hoppas att mitt illamående försvinner då! Sen ska jag se till att både lilla prinsessan och jag kommer igång med maten igen.
Men ännu vågar jag inte riktigt ropa hej. Hela familjen är ju fortfarande i "karantän". 48 timmar efter sista symptom (kräk eller räserbajs) gäller ju som minimum och det är i morgon förmiddag.

Jaha, det här var ju ett väldigt roligt blogginlägg... Men nu är det det här som verkligheten handlar om hos familjen Kaos. Så är det att vara småbarnsförälder. Kräk ingår liksom i paketet...

*kramar*