onsdag 4 mars 2009

oengagerad, opigg, ogravid...

men faktiskt jättelycklig i alla fall! :-)
Ja, jag är faktiskt lycklig! Trots att syskonförsöket har skitit sig (igen!). Jag är nöjd med livet som det är nu. Faktiskt. Vi får se om vi (jag) orkar ta nya tag till syskonförsök efter sommaren. Nu ska jag bara leva. Vara. Njuta av våren, sommaren som ska komma, semester, dop vi förhoppningsvis ska få gå på, bröllop vi är bjudna till. Jag ska bara leva för min lilla familj! Inte tänka på hormoner, tider, scheman! Kanskekanskekanske ska jag bearbeta den sorg jag känner över att jag nog aldrig kommer vara gravid igen. Men bara kanske! Eller så tar jag det när definitivt beslut om inga fler syskonförsök är taget. Till dess kan jag ju leva i en rosa dröm ;-). Mirakel kan ju ske. Fast som sagt, just nu ligger ett eventuellt planerat mirakel låååååångt fram i tiden!
Det var bara det jag ville säga. Just för stunden i alla fall!

*kram*

6 kommentarer:

Anonym sa...

Du är i alla fall inte :
ovänlig,
o-kul eller
otrevlig!

Kramar på dig!

famgranath sa...

Hoppas du har fel och att det blir syskon ändå! Tack för att ni tänker på oss!

EmiliaJ75 sa...

Visst ska man tänka så, vara glad för det man har och inte gå och vara deppig för det man inte har. Men visst måste man få tycka att det är skit ändå att vissa bara rister kalsongerna....*morr*....Lägg ett bud på våra ägg i frysen - eller njä....det blir ju så livliga ungar ;-)

Anonym sa...

läs om "attraktionslagen"!

Anonym sa...

inlägget om attraktionslagen är mitt.

Anonym sa...

Men du, det är väl inte helt kört eller har jag fattat fel? Jag förstår dock om du känner att du vill gå vidare tankemässigt och inte hoppas för mkt på något som kanske inte är sant. Det känns ju alltid bättre att förekomma än att förekommas...

Men, och nu skriver jag inte detta för att ge dig falska förhoppningar, alla graviditeter är ju olika (så måste det väl även vara med graviditeter som man har fått hjälp med?) och bara för att du inte känner något nu så behöver det ju inte betyda att det är kört.

Jag hoppas bara att du mår så bra du kan må och att du - om du känner att du behöver det - tillåter dig att vara lite ledsen och förbannad och inte bara trycker undan såna känslor. Det ÄR ok att vara det emellanåt och det är nyttigt också!

KRAMAR